Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
unionens ledare är att förse de anslutna
företagen med de kompetenta arbetare, de kunna
lia behov av. Lokalunionen kontrollerar
före-tagsgemenskapens, cellernas oeh bloekcns
verksamhet och vidtager åtgärder till hjälp för
deras medlemmar. Ledarna för Arbetefrontens
distrikt (Gaue) och kretsar ha samma
uppgifter men på ett högre territoriellt plan.
På det korporativa planet är Arbetsfronten
delad i riksföretagsgemenskäper omfattande
alla företagsgemenskaper inom samma bransch.
Dessa riksföretagsgemenskäper ha i sin spets
ett råd, som befattar sig med alla ekonomiska
och sociala frågor av allmän karaktär. Varje
riksföretagsgemenskap är sönderdelad i
yrkesgrupper.
Den nazistiska korporatismen lovade
storindustrin, som finansierade rörelsen, att
lösgöra den från statens hindrande famntag, som
blev allt hårdare och hårdare under åren före
nazismens kommande till makten. De
”sociali-seringsreformer”, som genomförts, ha endast
haft till uppgift att lugna och dupera de
arbetande massorna. Efterhand som
korporatis-men utvecklat sig, har den tyska
storkapitalismen återhämtat sig. Statsövervakandet
tjänar i många fall endast att favorisera
kapitalisterna. De av den tyska socialdemokratin
lurade massorna fångades av den nazistiska
förkunnelsen, därför att den lovade dem att
förverkliga socialismen. Men dessa löften
ble-vo obekväma och den härskande klicken måste
genom en bartholomeinatt göra sig kvitt den
vänsterfalang inom nazismen, som önskade
radikala ingripanden mot kapitalismen.
Nazisterna lovade de tyska arbetarna att
skaffa dem arbete och fred. De ha lyckats att
skaffa dem arbete genom att ge dem krig.
Krigsindustrin och armen har absorberat den
miljonhövdade arbetslösheten. Men det blev
således icke fred. Ooh nu, när kriget visar
alla tecken till att bli långvarigt., så är det
frågan om, bur de lurade maissoma komma att.
reagera i det långa loppet.
Och hur ha nazisterna hållit sina. löften
att förverkliga socialismen? Vi finna i
några nyligen publicerade artiklar om den
”tyska socialismen” intressanta uppgifter. Den
nazistiska statens beskattningssystem framstäl-
les som ett medel till statens och den stora
ge-manskapens konfiskering av de kapitalistiska
profiterna. Enligt statssekreterare Reinhardts
rapport i Völkiseher Beobacliter i slutet av
augusti i år har Tysklands skattesumma stigit
från 6,8 miljarder mark år 1933 till 23,6
miljarder år 1939. Och enbart under de fyra
första månaderna för 1940 har inkasserats 8
miljarder 171,2 miljoner mark, vilket skulle
göra bortåt 33 miljarder för hela året. Går
man nu till de stora bolagens årsberättelser
och tar reda på, vad skatterna betyda för
företagen, så finner man exempelvis i
årsberättelsen för I. G. Farben, Frankfurt am Main, vars
grundkapital är i runt tal 625 miljoner mark,
följande fördelning av bruttoinkomsterna:
Löner, tantiem och premier ... 364,8 miljoner
Lagstadgade sociala utgifter ... 23,8 „
Avskrivning på grundkapital... 171,2 „
Skatter på inkomst, avkastning
oeh förmögenhet ............ 171,4 „
Till den lagstadgade
reservfonden ............................ 5,6 „
Till den frivilliga reservfonden 6,9 „
Nettovinst 1939................. 56,0 „
Betraktar man dessa siffror, så finner man,
att bolagets nettovinst utgör 9 procent på
kapitalet, oeh 9 procents vinst betraktas X’edan
i plutokra.tierna som en ganska avundsvärd
förtjänst, fullt tillfredsställande för ett
kapitalistiskt profitintresse. Redan detta visar
karaktären av den nazistiska ”socialismen”.
Man finner dessutom, att. det gjorts on
avskrivning på grundkapitalet på 171,2 miljoner
mark. Men i plutokratierna nöjer man sig
med en avskrivning på 10 procent. Detta
innebär, att ”avskrivningen” här är en metod för
uppliopandet av profit och att här finns en
extraprofit på över 100 miljoner. Avskrives
10 procent återstår ungefär 109 miljoner i
vinst. Tillsammans med ”nettovinsten” får
man en vinstsumma på 165 miljoner eller
omkring 26 proøent på grundkapitalet.
Sannerligen —• det slagets socialism kan ingen
kapitalism i världen motstå!
Dessutom finner man, att tantiemer oeh
premier förts samman med lönerna. Tantiemer
och premier äro bara en annan form för
kapitalistisk profit. Men hur stor summa
profit, som ingår på denna avdelning angives icke.
Kanske det icke är otroligt, att den verkliga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
