Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Staten och pressfriheten.
Proudhons egen definition ar bytespapperet
ingen sedel, utan har snarare en växels
egenskaper: d. v. s. mottagaren erhåller det av
banken som bevis, mot vilket en vara måste kunna
levereras under fastställda villkor. Som
nämnvärde och skiljemynt för papperet föreslog
Proudhon helt enkelt den existerande valutan
i resp. Iand. Bytesmedlets köpkraft skulle
framgå ur produkternas ömsesidiga förhållande,
varvid man skulle försöka utgå från bestående
priser och lägga en genomsnittlig normal
arbetsdag till grund-. Priset skulle beräknas av
producenten i enlighet med den honom
kostnadsfritt beviljade krediten, endast på
grundval av arbetstid och reella utgifter, samt för
övrigt vara underkastat kontroll av bankens
taxeringsmän.
Skapandet av denna bytesbank föreställde sig
Proudhon än som en frivillig organisation
av intressenter, än som en akt av en
revolutionär regering; äv bytessystemets allmänna
genomförande lovade han sig den söeiala
orättvisans avskaffande samt brytandet av
egendoms-privilegiet och en allmän demokratisering.
Proudhon försökte också förverkliga sina
idéer. Han var sysselsatt med ett stort verk om
lösningen av det sociala problemet, då han
avbröt detta fullständigt till följd av
februarirevolutionen. Han framlade den praktiska
delen av sina idéer i två broschyrer om ”Det so* 1
ciala problemets lösning” och ”Bytesbanken”
liksom också i flera av honom med framgång
redigerade tidningar. Samtidigt grundade han
sin bytesbank (senare kallad folkbank). Den
upprättades den 11 februari 1849 i Faubourg
St. Denis vid Paris samt hade snart 12,000
delägare och ett aktiekapital på 36,000 fres. Mitt
under dessa förberedande arbeten blev
Proudhon dömd till tre års fängelse, han måste
träda tillbaka och upplösa banken. Under
följande år av bonapartistisk reaktion försökte
han sedan utveckla sina läror vidare genom en
rad filosofiska, ekonomiska, politiska och
sociologiska arbeten, men kunde under givna
politiska förhållanden icke längre företaga några
praktiska försök. Därvid utbyggde och
fördjupade han sina läror, men den sociala
höjdpunkten i hans liv ligger i åren 1848—1849.
Under det Marx och Engels vid denna tid
började skriva sina arbeten, som
förhärligade kapitalkoncentration och allmän
centralisering, försökte alltså Proudhon mot denna
utveckling ställa upp något annat konstruktivt:
social rättvisa — men icke genom statlig
reg-lementering, utan i frihet, d. v. s. genom fritt
byte av produkterna efter uteslutande av
kapitalprivilegierna.
Proudhon invaggade sig således varken i
illusionen att upptäcka den ”objektiva”
utvecklingen, eller nöjde sig med att uppställa ett
avlägset mål, vars förverkligande skulle ske
genom en enda framtida aktion.
I ”Le Peuple” skrev han en polemik mot
Cabet: ”Vad gör jag annat än söker efter
medel? Något system, har jag inte och vill
inte ha något. Antagandet, att det skulle
kunna finnas ett sådant, förkastar jag kategoriskt.
Mänsklighetens system komma vi icke att lära
känna, förrän mänsklighetens historia är
avslutad ... Målet bryr jag mig inte om. Kalla
det kommunism eller vad ni behagar... Jag
tar ingen befattning med det. Mänskligheten
må gå dit den vill — mig intresserar bara att
lära känna dess våg och bana den, om jag
förmår göra det!”
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
