Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
priser för deras produkter oeli fabulöst låga
för sina egna. Han oroar sig inte för profiten.
Den tyska regeringen tar på sig förlusterna
oeh överför dem till de folk som den regerar.
Senare, när Hitler slagit under sig
Syd-Ame-rikas ofantliga rikedomar av råmaterial
uteslutande för Tyskland, kan han jonglera med
priserna, så att de passa honom. I dag
överväldigar hän Syd-Amerikas affärsmän genom
att bjuda dem fyrtio procent mera än vi göra
för alla deras varor. Och han har skurit ner
sina försäljningspris 20 procent under
Förenta staternas.
Som exempel kunna vi ta, att en brasiliansk
mäklare har kaffe att sälja oeh önskar köpa
järnvaror. Förenta staterna bjuder honom
100 doliar för hans kaffe oeh säljer sitt järn
för 100 dollar. Men Tyskland bjuder för
motsvarande kvantitet 140 dollar oeh säljer
motsvarande järnkvantitet för endast 80 dollar.
På detta vis kan mäklaren spara 60 dollar
genom att göra affär med Tyskland.
Jag resonerade med en hög ämbetsman i
Argentina om handelsmarkens
skadeverkningar. Han slog ut med händerna. ”Vad kunna vi
göra?” frågade han. Under 1939 köpte
Förenta staterna varor av oss till ett värde av 187
miljoner pesos. Förefaller det mycket? Ta
då med i beräkningen, att Tyskland lovat att
varje år köpa för mellan 700 oeh 900 miljoner.
Hitlers plan för Syd-Amerika har redan
överlämnats till de tyska ledarna i
Syd-Amerika. Vi ha fått del av densamma på följande
sätt.
För en tid sedan lämnade ett av Hitlers
ombud Berlin och han förde det hemliga
dokumentet med sig. Han tog vägen via Sibirien
över till Japan, där han tog ett fartyg,
destinerat till Panama. Men i Panama City träffade
han en tysk vän.
”Det här måste vi fira”, sade den tyske
vännen. Kuriren tvekade, men samtyckte
slutligen. Det blev en glad kväll med cocktail,
musik och mycket resonemang om Hitlers
krigsframgångar. Kuriren hade inte en aning
om, att under dessa underhållande timmar
tillsammans med vännen någon öppnade hans
portfölj, fotograferade dokumentet och lade
det tillbaka. Det hemliga dokumentet innehöll
den ekonomiska planen för handelsmarken
jämte pristabellerna för det ekonomiska
struptaget, X anslutning härtill fastställdes, att
varorna skulle skeppas både till oeh från
Syd-Amerika mot endast hälften av de
amerikanska fraktkostnaderna. Verkställandet av denna
plan förutsatte naturligtvis, att man lyckades
bryta den engelska blockaden.
Men planen innehöll mycket annat. Den
indelade också Latin-Amerika i fem huvudzoner
eller stutzpunkte, var oeh en med sin
stiitz-leiter eller ledare. Detta har allaredan skett.
De fem nyckelstädema äro: Bogota i Colombia,
Rio de Janeiro i Brasilien, Montevideo i
Uruguay, La Paz i Bolivia och Mexico City. Ett
sjätte distrikt, som har uppsikten över det
viktiga Caribiska området, har
huvudcentralen i New Orleans!
Ledarna äro agenter, som mottaga direkta
order från Tyskland. De äro ackrediterade
”attachéer” vid de tyska ambassaderna,
legationerna och konsulaten. Diplomatpassen ge
dem en viss förmånsställning. Var oeh en av
dem är en specialist, grundligt hemmastadd i
såväl språk som vanor hos det land där han
arbetar. En del äro till och med landets
medborgare.
Det finns åtminstone 5,000 tyska lärare i
Syd-Amerika, många av dem medborgare, mot
mindre än 100 amerikanska. När de
Syd-Amerikanska länderna önska militära
rådgivare, sänder Tyskland på egen bekostnad
officerare för att ge dem en handräckning. När
Förenta staterna sänder en officer, kräva
förordningarna, att den andra regeringen betalar
såväl hans lön som övriga omkostnader.
Vid varje tillfälle, genom radion och det
tryckta ordet, få syd-amerikanama veta, att
de i själva verket äro spansk-amerikanare oeh
höra samman med Europa i stället för med
yanqui imperialistas i Förenta staterna.
Hitler har också, i motsats till Förenta
staterna, gjort sig besvär med att göra en
mikroskopisk studie av Syd-Amerika. 1938 sände
han 108 specialister över dit. De voro inga
spioner. De endast undersökte varje
handels-möjlighet, lyssnade till klagomålen oeh avläste
de politiska meningarna. I början av 1939
återvände de, laddade med rapporter.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
