Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
om räntan nedbringades till 2 t4 proc., så
kunde man bygga och bestrida högre
materialpriser och löner utan att höja hyrorna.
Naturligtvis rekommenderade icke kommittén
åtgärder i denna riktning. Däremot
rekommenderade den en lönesänkning på omkring 15 proc.
Naturligtvis kunde man inte antasta kapitalets
arbetslösa ränteinkomster, men väl arbetarnas
värdeskapande arbete genom sänkning av
lönerna! Typiskt för den folkhemska politiken.
Man rekommenderade, att staten skulle
garantera kapital för grundlånen för 3 y2 proc.
Men då staten måste betala 4 proc. för sina
egna lån, följer därav att staten måste till
kapitalisterna betala den felande halva
procenten. Det skulle ske genom subvention.
Tomtpriserna, som sedan 1935 stigit med 30 proc.,
skulle nedsubventioneras till 1935 års priser.
Detta innebar, att stat och kommun skulle
ytterligare beskatta folket till förmån för
kapitalet och tomtspekulanterna. Detta är en
politik i full harmoni med det kapitalistiska
profitintresset. Sänkta löner för arbetarna och
statsgaranterad ränte- och tomtvinst åt
kapitalister och tomthajar.
Sammanfattning
Krigs- och kristillståndet har medfört
förhållanden, som minska nationalinkomsten.
Detta förhållande medför minskat välstånd.
Det minskade välståndet kan återvinnas
antingen genom ökad nyproduktion eller genom nya
marknader eller genom bådadera tillsamman.
Upprustningsutgiftema är det, som
väsentligen pressar levnadsstandarden.
Statens politik går ut på att skjuta över
bördorna på de bredare oeh fattigare
folklagren. Medlen härtill äro ökade skatter,
varigenom staten konfiskerar en växande andel av de
små inkomsterna, samt minskade löner.
Denna politik är en politik i de besittandes
intresse. Statspolitiken är egendomspolitik.
När kriget kom ”inkallade” staten bilar, häs-
tar, vagnar, cyklar, människor etc. Bilar
ersattes med upp till 30 kr. per dag-, hästar med
upp till 8 kr., cyklar med kr. 1: 50, medan
de inkallade människorna ersattes med 1 kr.
per dag. Sedermera har människovärdet höjts
till cykelvärdet, men det är ännu ett långt kliv
till hästvärdet. Till hästägaren betalas det
flera gånger, vad det betalas till människan.
Egendomsvärdet får full ersättning.
Människan är det billigaste upprustningsmaterialet.
Den statliga politiken är socialdemokratins
anpassning till kapitalismen. Man får inte göra
trycket för starkt på näringslivet, ty dä
stagnerar det och står stilla. Det är en tankegång,
som man återfinner i olika variationer i den
socialdemokratiska pressen. I oeh för sig är
detta ett riktigt konstaterande. Om staten tar
all profiten från profitören, har profitören
intet intresse för näringslivet, intet intresse av
produktionen. Produktionen stagnerar,
eftersom den kapitalistiska produktionen drives för
profitens skull och icke för samhällsbehovet.
Den nuvarande statspolitiken är ett utslag av
socialdemokratins anpassning till den
kapitalistiska profitverkligheten. Genom höjda
skatter oeh sänkta löner säkerställer man profiten
oeh egendomsintresset.
Statens av upprustningarna ökade
penningbehov främjar kapitalisternas intressen som
långivare. Räntorna stiga. Hundratals
miljoner bärgas in av kapitalisterna denna väg.
Statspolitiken är en ”samhällsbevarande”
politik. Den håller kapitalisterna om ryggen.
Socialdemokratin har majoritet i båda
kamrarna. Den drömmer icke om att avskaffa
kapitalismen. Den använder sin makt att
pressa ned massornas standard för att
säkerställa den kapitalistiska samhällsordningen.
Därmed är den socialistiskt sett en förbrukad
rörelse. En lärdom ger den arbetarklassen:
socialdemokratin och parlamentarismen leder
icke till socialism. Arbetarklassens befrielse
måste vara dess eget verk.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
