Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
gifter beräknas till 3,800 miljoner pund,
medan inkomsterna uppskattas till 1,400 miljoner
pund, vadan budgetbristen således skulle bli
2,400 miljoner (omkring 23—24 miljarder
kronor).
En utgift på 400 miljoner pund i månaden,
eller 4,800 per år, kan England ieke betala.
Nationalinkomsten 1938 gick ungefär till. den
summan. Även om nationalinkomsten genom
prisstegringen nu kan räknas till 6,000
miljoner pund per år. De lättare tillgängliga
ut-landsfordringama beräknades före kriget till
1,200 miljoner och de torde vara realiserade
för beställningarna i Amerika. Även England
lever på kapitalförtäring och lån. För det
kommande budgetåret beräknas underskottet
uppgå till 3,000 miljoner pund (omkring 50
miljarder kr.) Alla beräkningar äro
naturligtvis approximativa.
Till Englands krigsutgifter skall också
läggas de som utredas av Kanada, Australien
och Sydafrika oeh ieke torde understiga 100
miljoner pund i månaden.
Naturligtvis är det gyllene tider för
rustningsindustrin, vars ockrarvinster blivit
offentligt fastnaglade. Vem som får betala, framgår
av det förhållandet, att varupriserna enligt
Economist höjts med 42 proc.
Amerika
Den avgörande betydelse Förenta staterna
måste få för kriget framgår redan därav,
att detta land före kriget beräknades vara
innehavare av 45 proc. av världens industriella
kapacitet. Den amerikanska stålproduktionen
beräknas nu till 73 milj. ton per år, vilket är
ungefär dubbelt så mycket som produktionen
i Tyskland och angränsande oekuperade länder
tillsammans, eller en nära fem gånger så stor
produktion som den brittiska. Ännu torde dock
krigsproduktionen i axelstaterna sammanlagd
vara större än Englands oeh Amerikas
tillsammans. Men detta förhållande förändras,
efterhand som den amerikanska industrin blir
omlagd till krigsindustri.
För ögonblicket (slutet av mars) beräknas
rustningsindustrins beställningar till över 40
miljarder dollar (en dollar ungefär kr. 4:15),
eller omkring 166 miljarder kronor. Det under
Boosevelt uppgjorda amerikanska försvarspro-
grammet räknar med anslag på omkring 28,5
miljarder dollar, bortåt 120 miljarder kronor.
Dessa medel ha voterats under 1940—41 oeh
skola delvis ingå i budgeten 1942. Underskottet
för det kommande budgetåret (1/7 1941—1/7
’ 1942) beräknas bringa upp statsskulden till
58,367 miljoner dollar. Efter en kurs av kr.
4:15 gör det en statsskuld på 241,945 miljoner
kr. Denna statsskuld förräntad efter 4 proc.
kommer att belasta skattedragarna med bortåt
100 miljoner kr. per år.
Krigsindustrin är naturligtvis ett Eldorado
för profitörer. Den sammanlagda amerikanska
hrigsprofiten för 1940 beräknas till 10
miljarder dollar eller över 40 miljarder kronor.
Strejkande arbetare, som kämpa för erkännandet av
sina organisationer’, ha behandlats med
tårgaser.
Tyskland
Under det första krigsåret har Tysklands
synliga statsskuld ökats från 34 till 66
miljarder mark, d. v. s. med 32 miljarder.
Upplåningen med växlar har naturligtvis oekså
stigit. Skatteinkomsterna uppskattas till 24
miljarder, varför statens totala utgifter
uppskattas till 60 miljarder. Den beräknade
nationalinkomsten var före kriget 80 miljarder. Med
hänsyn till prisstegringar och andra
förhållanden anser man, att den nu uppgår till 90
miljarder. Oekså Tyskland tär på sitt kapital.
Varulager tömmas, reparationer och underhåll
av byggnader oeh maskiner inom industrin
försummas. Den totala förbrukningen i
Tyskland kan mycket väl ha uppgått till 100—110
miljarder mark, anser man.
Tyskland befinner sig i det läget, att det vid
sidan av sina egna krigsutgifter kan låta
andra, ockuperade stater betala underhållet av
sin krigsmaskin. Enligt engelske
understatssekreterare Butlers uppgifter i underhuset den
19 mars beräknas de bördor, som Tyskland
lastat på de ockuperade länderna i väster,
uppgå till omkring 1 miljard engelska pund om
året (bortåt 17 miljarder kr.). Följande
delsummor grunda sig på de kurser, som voro
gällande före kriget: Norge 1,200 milj. kr. eller
68 milj. pund; Danmark 540 milj. kr. eller 26
milj. pund; Belgien 9,000 milj. francs eller 75
milj. pund; Holland 405 milj. gulden eller 26
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
