Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sedan det finska klasskrigets dagar. Men vi
äro också medvetna om, att Finland 1940 ieke
stort skiljer sig från det Finland som 1937
lagstiftade — om vi icke ta fel på straffets
storlek — tre och ett halvt års fängelse för
den finske arbetare, som ville ta del i
försvaret av den spanska demokratin. När man i dag
vädjar till de svenska arbetarna om militär
hjälp till räddandet av den finska demokratin,
så kunna vi icke glömma hur den finska
demokratin ställde sig till förfogande för den
spanska demokratins nedkämpande...
Vi äro däremot övertygade om, att freden
endast kan komma till världen genom
likvidering av de tvenne makter som framkalla
krigen: kapitalismen och regeringssystemet.
Kapitalismen som skapar de ekonomiska
intressemotsättningarna som frambringa kriget, oeh
de auktoritära regeringssystemen som i
diktaturen ha sin kulmination oeh som gör det
möjligt för maktsjuka människor att äventyra
folkens liv oeh lycka för tillfredsställandet av eget
maktbegär.
Vi äro villiga att kämpa, ieke för
befästandet av det bestående, men väl för dess
raserande.”
Efter tre oeh en halv månads krig måste
Finland sluta fred. Det blev ett starkt
stympat Finland, som återstod. Vad hade så
landet vunnit med kriget? Två—tre tiotusen
stupade, andra oeh betydligt flera tiotusen
sårade och stympade, bombarderade städer,
söndersprängda broar, hus oeh fabriker lagda i
ruiner, hundratusenden hemlösa, nöd, elände
oeh lidande utan mått! Vad hade man vunnit?
Man svarar: äran! Vi skola erkänna, att vi
ieke förstå att värdera detta slags ära..
Men hade kriget icke kunnat undvikas?
Säkerligen. De ryska kraven på finska
avträ-delser voro före kriget 2,761 kvadratkilometer.
Oeh som ersättning bjöds 5,529 kvkm.,
naturligtvis mindre värdefulla områden. Men
Finland måste efter ”ärans” förvärvande avstå
omkring 40,000 kvkm. För ”äran” fick man
således betala omkring 37,000 kvkm. jord,
tio-tusenden av döda, andra tiotusenden
lemläs-tade, 30 miljarder mark i krigskostnader, 82
miljoner mark i årligt understöd till invalider,
väldiga, ieke för närvarande fastställbara
summor för återuppbyggandet av det, som ”ärans”
krig raserat.
En normal dåre kunde ha sagt, att Finland
måste bli besegrat oeh få betala sitt nederlag
dyrt. Men kloka statsmän voro dåraktiga nog
att tro på seger. Så blinda bli människorna
av nationalismen.
Idet tal, som utrikesminister Tanner höll
omedelbart efter fredsslutet, fanns tvenne
satser, som frapperade: ”Vårt försvar har
överträffat alla förväntningar. Man trodde i
allmänhet, att uppgiften skulle vara hopplös,
men så har ej varit fallet.” Och längre fram:
”Då utsikt ieke förefunnits att genom fortsatt
strid nå bättre resultat, har det ansetts klokare
att åtnöjas med de framställda villkoren än att
fortsätta en hopplös kamp.” Den kamp, som
ej var hopplös var hopplös. Är det efter
sådana rättesnören statsmän handla, så gud
bevare folken!
Visst var kampen hopplös, och Tanner och
de andra politikerna offrade det finska folket
i en hopplös kamp. Den finska regeringen,
som visste detta, borde naturligtvis ha träffat
en överenskommelse med Ryssland utan krig
oeh skonat folket för äran.
I januari gjordes via svensk förmedling ett
ryskt anbud om fred. Ryssland krävde
visserligen mera, än det krävt i november, men
mindre än i mars. Detta fredsanbud, som kunde
besparat det finska folket en massa lidande,
fick ingen reda på i Finland. Regeringen
behöll det för sig själv. Måhända var det icke
känt av andra än utrikesminister Tanner oeh
statsminister Ryti. Finska riksdagens
utrikesutskott fick aldrig kännedom om det, långt
mindre riksdagen eller det finska folket! Så
handlar man under ”demokratin” i Finland.
Maktfullkomligt som under diktatur.
En sida av det. finska kriget, som är av
speciellt intresse, är västmakternas
interventionsplaner. Den 5 februari beslöt de alliera^
des militära råd i princip att sända en
expe-ditionskår till Finland. Den 26 februari fanns
en fransk expeditionskår på 50,000 man fullt
färdigrustad för transportering till
krigsskådeplatsen i norr. De engelska oeh franska
regeringarna visste, att transitering av främmande
soldater genom Sverge oeh Norge för att
deltaga i krig mot ett annat land var
neutralitets-brott. Men det var just, vad de ville
åstadkomma. De ville ha Sverge och Norge att begå
neutralitetsbrott för att få dem engagerade i
kriget mot Ryssland, med påföljd att Tysk-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
