Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
möte: anarkisten Peukert talade där mot den
österrikiska socialdemokratins
rösträttsillusio-ner. Nettlau, som tack vare en liten
förmögenhet under flera decennier kunde företaga
studieresor genom kontinenten, utvecklade sig nu
på kort tid till en internationellt känd samlare
av material till en historia över den frihetliga
rörelsen i alla länder. Så blev han 1889
presenterad för Malatesta som ”en man med
antikvariska böjelser på det anarkistiska
området”, varpå Malatesta genast ställde en stor
kista med tidskrifter och dokument till hans
förfogande. Mellan 1880-talet oeh det första
världskriget samlade Nettlau ett omfångsrikt
material, som ända till för tio år sedan var
fördelat på flera europeiska städer oeh
slutligen förvärvades av Institutet för social historia
i Amsterdam, där det förvaras i en särskild
avdelning — ett enastående och nästan
fullkomligt arkiv för den frihetliga idévärlden.
Nettlau hade visserligen inte bara energi att
samla; han har sedan sin ungdom arbetat
på att historiskt framställa de frihetliga
idéerna oeh det har oavbrutet publicerats större
oeh mindre arbeten av honom i många länder.
En sammanfattning av hans artiklar under
femtio år skulle omfatta flera stora band och
säkerligen erbjuda den rikaste källan till
frihetliga impulser, som någonsin bjudits av en
anarkistisk skriftställare och forskare. Tyvärr
har ännu ingen anarkistisk eller syndikalistisk
organisation tagit itu med denna uppgift.
Däremot har en serie större volymer av de
sammanhängande historiska framställningarna
utgivits av förlaget Der Syndikalist (Asy-Verlag)
i Berlin mellan 1925 och 1932; under samma
period utkommo åtskilliga skrifter av honom
på La Protestas förlag i Buenos Aires oeh
senare översättningar och nya skrifter hos
Re-vista Blanea (som utgavs av Pederiea
Mont-senys föräldrar) samt hos ”Tierra y
Liber-tad” i Barcelona.
Vi skola här försöka ge en kort översikt
över Nettlaus verk oeh ett avsnitt ur de
frihetliga idéernas historia på grundval av dessa
arbeten. Därvid framgår, att Nettlau är allt
annat än enbart historikern: hans arbete är
fullt av uppslag oeh tankar om rörelsens
nuvarande oeh framtida uppgifter. Därvid intar
Nettlau visserligen en något reserverad och
oavhängig ställning, gentemot syndikalismen;
det är väl också därför, som hans idéer
hittills inte uppskattats så, som de förtjänat.
Nettlau delar detta öde med en annan stor
tänkare inom 1900-talets rörelse —- Gustav
Landauer, med vilken han har flera
beröringspunkter. Skulle efter den nuvarande
europeiska ”ordningens” sammanbrott ännu en gåhg
anarkistiska idéer i bred omfattning upptagas
till internationell diskussion, så är det att
hoppas, att man inte återigen till förmån för äldre
och stagnerade doktriner förbigår dessa mäns
tanke- och forskningsresultat.
År 1890 skrev Nettlau sina första
sammanfattande skisser om ”Anarkismens
histo-’ risk a utveckling”, vilka Johann Most
publicerade i sin ”Freiheit”. Senare skrev författaren,
att detta arbete kännetecknades av en ”ovärdig
ofullständighet”. Trots detta var det det
första arbete av detta slag, som över huvud taget
publicerats. Tre år senare sammanställde han
för första gången en lista över den
internationella anarkistiska litteraturen: 1896 utvidgades
detta arbete till den på franska utkommande
oeh världsberömd vordna ”Anarkismens
bibliografi”, som Elisée Reclus gav uppslaget till.
”Jag medger, att jag inte visste, hur rika vi
äro”, sade Reclus i förordet till denna skrift.
1924 författade Nettlau så en
helhetsframställning av den anarkistiska idéutvecklingen till
år 1880, som under titeln ”Den anarkistiska
idén, dess förflutna och framtid” utkom på
La Protestas förlag i Buenos Aires och hos
”Freie Arbeiterstimme” i New York. 1925
började utgivandet av de större böckerna med
en rikt detaljerad och dokumenterad historia
över anarkismen på ”Der Syndikalists” förlag.
Första bandet i denna serie bär titeln
”Anarkismens för-vår”. Det börjar med ett kapitel
om ”Frihetens och auktoritetens urhistoria”
oeh slutar med 1864, året då den första
Internationalen grundades. Som betydande arbeten
om detta ämne nämner Nettlau här Krapotkins
bok ”Ömsesidig hjälp inom djur- och
människovärlden”, hans arbete om ”Statens historiska
roll” samt Reclus’ arbete ”Människan och
Jorden", som avsluta denna ”urhistoria” över
idéerna i frihetlig anda.
Härtill anknyter sig en undersökning om
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
