Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
(rörelsens uppkomst till dess undertryckande
efter revolutionen), ett band om Italien och
ett stort band om den spanska rörelsen till år
1889. Utom den tyska serien ha på spanska
redan utkommit två mindre band om Bakunin,
alliansen och Internationalen i Spanien, liksom
också ett litet förträffligt band ”Anarkismen
under tidernas lopp”, som så att säga
innehåller en fullkomlig innehållsförteckning över
Nettlaus samtliga undersökningar över
anarkismen från dess början till år 1914.
Till dessa verk sluta sig också de stora
biografierna: ”Enrico Malatesta”, ”Elisée Beclits,
anarkisten och vetenskapsmannen”, jämte den
stora Bakunmbiografin, som likväl inte har
kommit ut. Dess första text föreligger (i flera
av Nettlau själv hektograferade exemplar) i
de stora europeiska biblioteken; ett exemplar
finns också på Kungliga biblioteket i
Stockholm. Denna stora biografi, som var färdig
1914, omformades på 1920-talet till ett stort
arbete i fyra band, som skulle utges i
Argentina; men det kunde tyvärr inte ske, enär
diktaturen undertryckte alla anarkistiska
publikationer och rörelsen i detta land sedan i hög
grad försvagades.
Utom dessa böcker komma jämte
förutnämnda artiklar en hel serie mindre broschyrer
samt av Nettlau inledda och kommenterade
upplagor av anarkistiska skriftställare,
framför allt två upplagor av Bakunins verk, som
började utkomma i Berlin och i Buenos Aires
men inte kunde avslutas, varför Bakunin
alltjämt endast föreligger komplett på franska.
Bakunmbiografin blev Nettlaus livsverk. Han
ville ge en levande Bakunin: "Icke tillbaka till
Bakunin utan framåt i hans anda, med hans
energi, hans vilja!’’ I Bakunins
uppfattning-av Första Internationalen ser Nettlau också
den moderna syndikalismens grundvalar, om
också Bakunin med sitt allmänt-frihetliga,
kulturella och politiska initiativ går vida utöver
blotta syndikalismens ram. Nettlau närde
under hela sitt liv idén att få ut en verklig
helhetsupplaga av Bakunins samlade verk, vilket
han tyvärr ieke lyckades åstadkomma.
”Bakunins rika och mångsidiga verk”, säger. Nettlau,
”ligger där som kullrivna pelare och
konstverk av ett antikt tempel och de fragment, som
finnas kvar, äro så många, att en
rekonstruktion av byggnaden synes möjlig...”
Vår framställning av Nettlaus verk är
naturligtvis ofullkomlig. Det är ieke möjligt att
här överblicka hela hans produktion. Också
vårt angivande av de historiska skrifternas
huvudinnehåll är ytligt och godtyckligt — ty
dessa arbeten äro så rika på detaljer och
dokument, att det är omöjligt att ge en resumé av
dem. Men ännu mindre kan man inom denna
ram skissera Nettlaus egen idévärld, som vi
till slut skola försöka lämna några tämligen
allmänna uppgifter om.
Vidden i denna överblick lär Nettlau att den
frihetliga idévärlden är stadd i ständig
utveckling och aldrig blir avslutad. Den
frihetliga läran flyter ur många källor. De enskilda
riktningarna *— individualismen,
bytessocialismen, kollektivismen, syndikalismen — innehålla
allesammans något värdefullt; de måste
genomtränga varandra, och ingen utesluter den
andra. Nettlau går ännu längre. Den frihetliga
läran som sådan är ingen klassangelägenhet.
”Alla mänsklighetens goda oeh nyttiga element
borde bilda en stark tvångslös grupp,
tillräcklig för ett verkligt uttryck av en social
frihets-vilja, en grupp som kunde ställas upp mot
parasiterna och deras lydiga verktyg.”
Dessutom måste anarkismen målmedvetet slå rot i
alla frihetliga och mänskliga traditioner; den
står inte ensam, den behöver en allmän
atmosfär. Sådana mera allmänna grundvalar voro,
enligt Nettlau, 1700-talets humanism och
1800-talets liberalism. Vilken världsåskådning
kommer en gång att avlösa totalitarismens
skräckvälde? Kanske en frihetlig humanism, med
vilken de egentliga anarkistiska idéerna skulle stå
i den intimaste kontakt. Historien lär Nettlau:
”Målet är icke ensartighet, utan en rikedom av
olik-heter sådan som det verkliga livet bjuder
på...” ”Mänskligheten utvecklar inte ett enda
språk, en enda ras eller nation; den ville ieke
ha en ensam religion, icke en ensam rättskodex,
en ensam litteratur och konst. Den har
utvecklat och alltjämt bibehållit många språk, raser,
nationer och religiösa föreställningar... Den
tänker icke på att uppgiva någon av dessa
differentieringar ...” Det förefaller Nettlau
otänkbart, att en organisation oeh en social
uppfattning någonsin en gång triumfera i en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
