Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
IAA:$ ställning till
krig och militarism
Av John Andersson
Redan på sin konstituerande kongress i
Berlin år 1922 fastslog de revolutionära
syn-dikalisternas international — IAA — klart och
bestämt sin inställning till krig oeh militarism.
I den prineipförklaring, IAA vid det tillfället
antog, framhålles bland annat följande:
”Den revolutionära syndikalismen förkastar
alla godtyckligt politiska och nationella
gränser och ser i nationalismen endast den moderna
statens religion, bakom vilken endast de
besittande klassernas materiella intressen dölja sig.
Den erkänner endast skillnaden av ekonomisk,
regional och nationell natur och kräver för
varje gruppering rätten att bestämma i egna
angelägenheter i solidarisk Överenskommelse
med alla andra sammanslutningar av samma
art.
Av samma skäl bekämpar den revolutionära
syndikalismen militarismen i varje form samt
betraktar den antimilitaristiska propagandan
som en av sina viktigaste uppgifter i kampen
mot det bestående systemet. Därtill hör först
och främst, att man vägrar staten sin
personlighet oeh särskilt arbetarnas organiserade boj-
kott gent emot framställningen av
krigsbered-skap.”
I denna punkt av sin prineipförklaring intar
således IAA en klar inställning mot
nationalismen, hävdar de olika gruppernas rätt till
självständighet och skyldighet till samarbete. Varje
form av militarismen bekämpas oeh den
deklarerar, att arbetarnas kamp mot krig och militarism
måste taga den direkta aktionens form.
Bygger på arbetarnas egen kamp. Inte ett
förlitande på några politiska instanser.
Under de gångna aren har ävenledes IAA:s
kamp mot krig och militarism varit en av
de centrala punkterna för verksamheten.
Ständigt har propagandan varit energisk av IAA
och de anslutna sektionerna i detta avseende.
På IAA:s kongress i Paris år 1938 företogs
doek en ändring av IAA:s principuttalande
beträffande punkten om bekämpande av varje
form av militarism. Kongressen ansåg
nämligen, att denna punkt måste förändras med
hänsyn till tidsläget. Det var närmast den
spanska revolutionen och inbördeskriget
därstädes, som tvingade fram frågan till
behandling. Under debatten på kongressen
framfördes som exempel nedanstående fall, då
arbetarnas deltagande i ett krig var nödvändigt.
1. Ett land, som befinner sig i full social
omvälvning, angripes av brutalt reaktionära
krafter inom landet, allierade med liknande
krafter utanför landet, för att därmed söka
förhindra, att folket genomför sin revolution.
2. Ett land där folket har gjort revolution
oeh upprättat den frihetliga kommunismen,
anfalles av inre kontrarevolutionära krafter,
förenade med kapitalistiska krafter utomlands,
vilka gemensamt ha till syfte att förstöra
revolutionen och dess erövringar och att
återupprätta kapitalismen i en eller annan form.
Det framhölls å kongressen, att i det förra
framför allt efter CGT:s återförening med
CGTU oeh CGT:s jättelika ökning till fem
miljoner medlemmar år 1936 — men det är att
antaga, att de under tiden för den franska
arbetarrörelsens pånyttfödelse komma att
diskuteras inför ett bredare forum och finna en
allmännare återverkan. Sedan kommer sannolikt
— åtminstone under den första tiden — också
den motsättning att försvinna, som sedan 1926’
taktiskt delat de franska anarkisterna i två
läger: de som voro för opposition inom den
gamla CGT oeh de som voro för CGTSR.
Säkert kommer en ny uppbyggnadsepok att stå i
en ny enhetsorganisations tecken, tecknet
även ny enhetsorganisation, inom vilken de
anar-kosyndikalistiska idéerna kunna propageras.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
