Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
förklaring- i ”Pravda” ungefär i samma
ögonblick, då den ryska härsmakten går till anfall
mot Finland. Den ryske regeringschefen ger
till känna, att krigsskulden ligger helt och
hållet hos Frankrike och England, som inte velat
tillmötesgå de fredsforslag, som Hitler, med
uttryckligt gillande från rysk sida, framlagt för
de två makterna. Här ha vi inte att göra med
något löst rykte. Skall man tro Stalins egna
ord i ”Pravda” strax efter Polenkriget, var
Sovjet då för tiden intresserat av en
underhandlingsfred, som tydligen hade betytt en
ganska kraftig hegemoni av det nazistiska riket
till nackdel framför allt för den makt,
Ryssland ar i förbund med sedan den 22 juni i år:
England.
Manuilskis kampsignaler mot Tyskland,
Italien, Japan från mars månad s. å. gingo
sålunda under i den nya ryska realpolitikens
underliga kurvor.
Litvinov, mannen som hyllade freds- oeh
säkerhetspolitiken i sitt ryktbara tal med
anledning av rådsunionens upptagande i
Nationernas förbund den 18 sept. 1934 (Tyskland hade
redan lämnat Genéve-institutionen) och därvid
betecknade avlägsnandet av krigsfaran medels
gemensamma ansträngningar och on noggrann
definition av ”angripande stat” som N. F:s
främsta oeh lämpliga uppgifter, Litvinov,
som i samma tal utpekade krigsförberedelser
”från visst håll” (Tyskland riktade då sina
ansträngningar på Saarområdets
återinförli-vande och Rhenlandets återmilitarisering),
tillhör nu definitivt ett förflutet kapitel i rysk
utrikespolitik. För att besegla detta faktum
demonstrerar Ryssland öppet sitt bristande
intresse för allt vad N. F. företar sig •— och
ute-slutes den 14 dec. 39 ur folkförbundet. Det är
tvivelsutan tre data av historisk betydelse för
det nya Rysslands utrikespolitik, som
beteckna Moskvas väg’ till Geneve och från Geneve
till Berlin, samt brytningen med Berlin oeh
övergång tiil London—Washington-fronten,
fronten som i talrika ryska manifest smädats
som imperialistiska skadedjur och krigsivrare.
Den 21 dec. firar Stalin sin sextioårsdag.
Från rikskansler Hitler ingår följande
lyek-önskningstelegram:
”Jag ber Eder mottaga mina uppriktigaste
lyckönskningar på Eder 60-årsdag. Samtidigt
uttalar jag mina bästa önskningar för Eder
personliga välgång samt för en lyeklig framtid,
för folken inom den vänskapligt sinnade
Sovjetunionen.”
Det nya året, 1940
Det kompletterar oeh — så tyeks det
offentligen — grundmurar samarbetet Berlin—
Moskva. Under det att det rysk-finska kriget
närmar sig slutskedet, avslutas i februari ett
nytt ekonomiskt avtal mellan de båda
makterna, vilket pressen betecknar som ”väldigt” oeh
”ofantligt”. Avtalet gäller leveranser av råva-
1
I
Tyskland erkänner ingen
skyldighet att sörja för de
ockuperade ländernas svältande
befolkning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
