Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
land på Tysklands sida, som förhindras att gå
med i kriget genom brist på brödsäd, som det
med Englands tillstånd måste hämta över
haven, och av skräek för, att folket skulle göra
revolution mot den fascistiska regimen, om det
finge vapen i händerna.
Tyskland har redan det dominerande
inflytandet i Europa och det strävar efter att göra
herraväldet fullständigt såväl i politiskt som i
ekonomiskt avseende. Det tyska, folket skall
göras till Europas herrefolk — det utsäges
öppet. Men, om det tyska folket skall bli Europas
herrefolk, då följer därmed logiskt, att
Europas andra folk degraderas till tjänstefolk åt det
tyska. Berlin skall göras till en
clearingsinstitution av jättemått med kontroll av all handel,
allt varuutbyte mellan länderna inom Europa
och mellan Europa och de andra världsdelarna.
Och som centrum för och förmedlare av
handeln skall Tyskland naturligtvis ta in profit
och handelsvinst från de andra länderna, som
icke längre bli varken ekonomiskt eller politiskt
oberoende.
Tyskland skall utvecklas till det privilegierade
industrilandet par préférence, som säljer
sina produkter till de andra länderna, och de
andra länderna skola företrädesvis bli
råvaru-och livsmedelsleverantörer till det
industrialiserade Tyskland. För Tyskland besvärlig
utländsk konkurrens övervinnes genom
nedskrotning eller överflyttning av främmande
industrier. Tyskland säljer sina industrivaror till
priser, som fastställas i Tyskland, och köper
råvaror och livsmedel till priser, som också
fastställas i Tyskland. Tyskland blir en
europeisk central för utsugningen av det övriga
Europa. Inga andra länder än Tyskland få
hålla väpnade arméer. Tyskland får en
maktställning, som gör det möjligt a.tt diktera de
andra länderna sin vilja. Tyskland skall bli
mäktigt, stort och rikt, och de andra länderna
få hålla tillgodo med, vad Tyskland kan behaga
tilldela dem. Detta är Tysklands politiska och
ekonomiska mål.
Med genomförandet av detta herravälde över
Europa försvinner också folkens inre
frihet. De bli politiskt, ekonomiskt och kulturellt
beroende av Tyskland. Den totalitära regimen
blir ensartad över hela Europa. Friheten att
tänka, att tala, att skriva försvinner. Friheten
att sammansluta sig för politiska, kulturella
och ekonomiska syften försvinner och
träldo-men blir de europeiska folkens enda
återstående gemenskap.
Ett på detta sätt sammanföst Europa under
Tysklands herravälde skulle — åtminstone
utifrån betraktat — bli ett överväldigande
makt-instrument. Hela dess mäktiga industri kunde
mobiliseras och samorganiseras för en väldig
anfallsarmé för världserövrarsyften, såvida den
icke inifrån sönderfrättes av hatet mot de
tyska förtryckarna, ett förhållande som tyskarna
icke synas räkna allt för mycket med, dåliga
psykologer som do i detta avseende äro.
Ryssland och de anglosaxiska makterna
Inför denna framtidsmöjlighet är det icke
märkligt, att Förenta staterna och England
funnit varandra till försvar och till krossande
av den hotande konkurrenten. Och det är heller
inte märkligt, att dessa båda demokratier med
förtjusning hälsat Sovjetunionen som allierad
mot Tyskland.
Hitler räknade med att kunna spränga den
inre sammanhållningen i de anglosaxiska
staterna genom att proklamera krig mot
bolsjevismen. De kapitalistiska elementena, som alltid
betraktat bolsjevismen som dödsfienden, borde
ju hälsa med glädje Tysklands utrotningskrig
mot sovjetstaten. Och i viss utsträckning
räknade Hitler nog rätt. De anglosaxiska
kapitalisterna voro förtjusta över det tyska
överfallet, därför att de i den tysk-ryska
sammandrabbningen sågo ett löfte om ett förintande
eller åtminstone ett försvagande å ena sidan
av det tyska väldet och å andra av den ryska
bolsjevismen, som en inbillad revolutionär fara
av internationell måttstock. Man hälsade
således detta krig med sympati, därför att man
hoppades, att de båda makterna ömsesidigt
skulle tillintetgöra varandra helt eller delvis.
När de båda makterna voro utmattade, kunde
England och Amerika kasta sin makt i
vågskålen och få avgörandet.
Denna attityd är mycket naturlig ur engelsk
och amerikansk kapitalistisk synpunkt. När
den vid ett tillfälle avkläddes, blev det ieke
destomindre en skandal. Amalgamated Engi-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
