Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Hur fördelas bördorna
Av Herbert Anckar
Dela bördorna! det är ju dagens lösen i
kristids-Sverge. Och parollen åtföljes
alltid av en lång rad välvisa utläggningar, som
vi få till livs i press, radio, föredrag,
broschyrer och propagandaskrifter av tusen och en
olika kulörer. Vi måste alla med gemensamma
krafter bära de prövningar, som den rådande
situationen pålägger oss, om vårt land skall
kunna stå upprätt under påfrestningarna och
någorlunda oskatt klara sig igenom stormen.
Det är "samma båt”-propaganda i ny och för
situationen speciellt avpassad upplaga.
Dela bördorna! Visst är det en bra paroll,
inte tu tal om det. Det är ju precis, vad vi
socialister i alla tider pläderat för: varför skall
just en klass i samhället vara lastdjuret,
medan en annan klass får leva sitt liv i
bekym-merfritt lugn, vad det materiella goda
beträffar? Varför skall arbetarklassen jämt oeh
ständigt sitta emellan — låt oss fördela bördorna
så, att rikemansklassen också får sin beskärda
del därav! Släpet och slitet och den malande
oron för framtiden behöver inte enbart vara
ett visst samhällsskikts "privilegium".
Den del av "bördan", som består i att
kvittera ut dividenderna, har ju den ägande
klassen alltid klarat av utan att påkalla någon
hjälp. Att vederbörande skulle önska någon
ändring i det förhållandet, hålla vi för myeket
otroligt. Men vad är det då, som skall delas?
Jo, alla de olägenheter, som följa i krigets och
krisens spår oeh som bidraga till att reducera
de inkomster, som herrar aktieägare göra
anspråk på för sin del såsom en billig och
rättvis gottgörelse för sin stora uppoffring att
riskera sitt hopsparade kapital till industrins
och därmed landets fromma!
Men låt oss avstå från att teoretisera om,
hur "bördornas fördelning" möjligen är
menad, utan i stället taga en titt på, hnr det
faktiskt ar. Bolagens egna berättelse om, hur de
förvaltat sitt pund under den del av
krisperioden, som vi hittills genomlevat, må vara
vittnesbörd nog. Ett litet axplock ur berättelserna för
föregående år är doek inte ur vägen. 1940 var
det första riktiga krisåret, det år då parollen
om bördornas fördelning icke blott slog
igenom utan oekså omsattes i praktiken. Vi ska se
huru.
Ära den som äras bör — •— vi börja med
Bofors. Som visserligen inte enbart
producerar för krigets behov, men som doek i
egenskap av kanonfabrik vunnit inte blott
den största ryktbarheten utan också de
fetaste dividenderna. Vi finna då, att de, som
varit förutseende nog att skaffa sig aktier
(eller skola vi säga: varit djärva nog att riskera
sitt hopsparade kapital?) i detta företag,
kunna tillgodoräkna sig en utdelning av 12
procent. Vilket ju inte är så illa precis. Det är i
varje fall jämnt lika mycket som under s. k.
normala förhållanden, ty även året förut
utdelades samma dividend. Bördornas fördelning
har alltså ieke lett till, att den "billiga oeh
rättvisa gottgörelsen" naggats i kanterna.
Beträffande detta Bofors är för övrigt en
rätt belysande detalj att anteckna. Historien
har, vilja vi minnas, tidigare behandlats i vår
press, men det skadar kanske inte att i
korthet rekapitulera den. Det förhåller sig
nämligen så, att bolagets nettovinst framkommit
efter synnerligen kraftiga avskrivningar — 16,9
milj. kr. mot 3,21 milj. förra året. Detta
förhållande framkallade en myckenhet av
"ove-derhäftig och missvisande kritik i den
kommunistiska pressen”, för att nu citera en
framstående affärstidskrift. Bolaget har, sedan
exporten till utlandet i stor utsträckning
stoppats på grund av spärren, varit sysselsatt med
leveranser för svenska statens räkning. I
svaret på den "ovederhäftiga och missvisande”
kritiken androgs då, att dessa avskrivningar
nödvändiggjorts på grund av 4e omfattande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
