Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
inflytande — inte förstått denna sin uppgift.
Därutav kommer det sig, att imperialistiska
teoretiker som Spengler satt likhetstecken
mellan socialism och preusseri och att nazisterna
kunnat skriva ordet socialism på
hakkorsfanorna.
Isin på spanska och engelska utkomna bok
”Nationalismen” företrädde Rudolf Rocker
för några år sedan denna tes: ”Anarkismen är
en syntes av liberalism oeh socialism”. Och
förra året publicerade han några högintressanta
och rikt dokumenterade studier över den gamla
liberalismen i Amerika, just för att bevisa
ovannämnda tes. Dessa tankegångar förtjäna att bli
bekanta.
Liberalismens idéer ha gjort en märkvärdig
vandring genom två kontinenter. De gå tillbaka
till engelsk-skottska filosofer oeh ekonomer som
Loeke oeh Smith. De europeiska idéerna om naT
turrätt oeh den franska upplysningen leda sitt
ursprung till tänkare som Grotius, Quesnay och
andra. Gemensam för dem alla är den tanken,
att människan är född fri oeh med lika
rättigheter. Ur detta erkännande framsprang idén, att
samhället inte. får uppfattas auktoritärt. Det
bestod snarare i social kooperation på basis av
fria överenskommelser ocli med det ändamålet
att vara till människornas ömsesidiga nytta.
Enligt dessa teorier uppstod ordningen ur de
sociala enskilda krafternas organiska jämvikt och
statens funktion var därför endast en helt
underordnad sådan. Den upphöjdes inte till den
samhälleliga sammanhållningens skapande
organ, utan hade endast två uppgifter: att skydda
den enskilde mot kriminella angrepp inom
gemenskapen och att försvara gemenskapen mot
yttre fiender.
Ekonomer sådana som. Smith betraktas i
allmänhet som grundare av den moderna
kapitalistiska uppfattningen. Men han skrev också
vid sidan om de ekonomiska verken en etik, i
vilken han utgick från existensen av en naturlig
gemensamhetskänsla mellan människorna.
Liksom Quesnay antog han, att det i människans
bröst lever två själar: individualitetsdrift oeh
behovet av gemenskap, samt att ur syntesen av
dessa båda måste den ”naturliga ordningen”
uppstå. På dessa idéer spanns det vidare av
engelsmän som Spencer och Mill, spanjorer som
Pi y Margall med sin ”federalism”. I Tyskland
funno dessa idéer sina vackraste uttryck i
Wilhelm von Humboldts uppsats: ”Idéer till ett
försök att bestämma gränserna för statens
verksamhet”. I denna uppsats erkänner han
ovannämnda idéer om staten och uppställer som
mål för den kulturella utvecklingen: ”Varje
enskilds mest obundna frihet att utveckla sig själv
i sin egenart.” (Die ungebundenste Freiheit
jedes Einzelnen, sich selbst in seiner
Eigentum-liehkeit zu entwiekeln.) Allt andligt liv måste
avgjort stå. utanför statens makt-sfär. Friheten
höjer människans skapande krafter, tvånget
dödar dem. Humboldts individualism framgår klart
ur hans ord: ”Jag anser, att allt som hänför sig
till konstlat upprättade institut endast så långt
kan vara till verklig vinst for människorna, som
det angår den enskilde ... Därför ser jag i allt,
även de största världshändelser, just oeh alltid
den enskilde, hans kraft att tänka, ätt känna
och handla...” Utan tvivel står en sådan
uppfattning i absolut motsats till den moderna
nazi-faséismen.
Dessa idéer blevo till världsskakande politiska
krafter i de stora befrielserörelsema oeh
revolutionerna under 1800-talet. Under Lockes
inflytande skrev Jefferson i den
nordamerikanska oavhängighetsförklaringen: ”Vi se två
naturliga sanningar: att alla människor äro lika
födda och av Skaparen försetts med lika och
oförytterliga rättigheter; att till dessa
rättigheter hör försvarandet av. livet, friheten oeh
viljan till lycka. Att till försvar av dessa
rättigheter regeringarna tillsatts av människorna;
att om en regeringsform skadar dessa
rättigheter, folket har rätt att ändra eller störta den
och ersätta den med en annan ..Längre fram
i förklaringen heter det, att. folket inte bara
har rätt utan också plikt att med våld störta
en tyrannisk regering. Dessa vittgående politiska
idéer påverkades också av Thomas Paine, som
i sina skrifter på det skarpaste skilde
begreppen regering och samhälle. ”Samhället är
resultatet av våra nödvändigheter, regeringen
resultatet av vår korruption”, skrev han. Det ena
befordrar den soeiala utvecklingen, det andra
skapar soeiala avgränsningar; regeringens
existens är endast en kompromiss, staten ett
nödvändigt ont. Samhället som ett ordnat socialt
förbund existerade historiskt, långt innan man
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
