Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
slags gud på jorden. Oeh gentemot denne gavs
intet annat än lydnad. I stället för
fursteväldet skulle lagen härska och uniformera
människorna i deras tänkande. ”Den som inte delar
statens trosbekännelse, ska landsförvisas; för
den som erkänner densamma men ändå handlar
däremot, för honom är dödsstraff inte för
mycket”, skrev Rousseau. Såväl i
deklarationen av de mänskliga rättigheterna som i
Rous-seaus idéer, spelar lydnadsplikten mot
nationen, resp. regeringen oeh lagen en ödesdiger
roll. Här är inte tal om någon folkets plikt
att städse vara vaksamt mot alla regeringar
och i nödfall störta dem med våld.
”Lagstiftaren bestämmer framtiden”, förklarade St. Just.
”Det ligger hos honom att vilja det goda oeh
att forma människorna så, som han finner för
gott.” Ur denna ideologi härstammar den
moderna statstron och med den också den
nationalistiska fascismen.
Häri ligger den ena roten till den gamla
liberalismens självförintelse i den moderna
staten oeh den borgerliga demokratin. Den
andra roten är att söka i de ekonomiska
monopolens bestånd, i kapitalismen, som står i
direkt motsats till idén om samma rättigheter
för alla människor. Det träder — i de olika
formerna av privat- eller statskapitalism — i
de tidigare folkförslavande våldens ställe.
Därför satte anarkismen, framför allt i sina
äldre, individualistiska tendenser, in kritik på
denna punkt, eller rättare sagt:
vidareutvecklade de liberala idéerna. Utbytet av de
mänskliga produkterna är nödvändigt, sade
anarkisterna, däri ha manehesterliberalerna rätt. Men
de engelska köpmännen och alla andra
kapitalister kräva endast den fria — inte den
verkligt lika! — konkurrensen mellan alla
producenter. Det fria oeh lika bytet mellan
producenterna är endast möjligt, då
konkurrensbe-tingelsemas olikhet är avskaffad — det . vill
säga då alla ha fritt tillträde till
produktionsmedlen, utan att kapital eller statsmakt
klam-par emellan. Producenterna måste göra sig fria
från monopolisterna och skapa en rättvis
inrättning för ömsesidigt utbyte — då uppstår
ordning liksom också välstånd för alla nr detta
krafternas fria utjämnande, så som
liberalismen fordrar.
Dessa idéer blevo särdeles klart utvec-klade i
den tidigare amerikanska
individual-anar-kismen, som är alltför lite bekant. Pioniären
för denna tanke var Josiah Warren, som 1825
sålde sin lampfabrik för att, tillsammans med
den från England komne Robert Owen, ta del
i ett kollektivistiskt experiment på socialistisk
grundval. Warren blev därigenom till ett slags
”amerikansk Proudhon”. Enligt hans egen
berättelse hade sällskapet över en miljon dollars
till sitt förfogande, 2,800 acres god jord,
bibliotek, tekniker, vetenskapare o. s. v. Men
försöket misslyckades: ”olikheterna i uppfattning,
smak oeh avsikter växte i förhållande till
kraven på enhetlighet”, berättar Warren. Efter
två år gick experimentet överstyr, de flesta
voro mer konservativa än vid början: ”Vi
uppförde ännu en gång den franska revolutionen,
med förtvivlade hjärtan i stället för lik som
resultat”, det var för Warren resultatet av
experimentet med absolut kommunistisk
hushållning. Han sammanställde sedan sin rent
frihetliga uppfattning om förverkligandet av den
sociala rättfärdigheten i sitt huvudverk
”Rättvis handel”, där han försökte utveckla
grundsatser, enligt vilka ”regering och lagar kunna
bli överflödiga”. Senare funno samma idéer sin
fortsättning i St. P. Andrews skrifter, där ett
samhälle av fria producenter oeh ett fritt
utbyte av produkter enligt vissa ”reglerande
rättvise-grundsatser” framställdes som mål.
Warren själv grundade en s. k. ”Time Store”, ett
slags förelöpare till den proudhonska
bytesbanken, där artiklar för daglig konsumtion
såldes, till ”vad de kostade”. Räkneenheten för
produktens värde var sedlar med värde av
arbetstimmar, varvid fyra timmar jäjmställde,s
med en dollar. Denna ”Time Store” i
Cinein-nati blev mycket populär; Warren betraktade
denna inrättning som ett experiment, med
vilket han ville bevisa riktigheten i sina idéer om
rättvist byte vid lika konkurrensbetingelser.
Han .räknade därvid med små producenter
eller produktiva associationer, liksom senare
Proudhon. Det var dessa män och deras
lärjungar’, som sökte ge ett konsekvent uttryck för
den gamla liberalismens kulturideal oeh dess
ekonomiska såväl som politiska idéer. De
sociala monopolen, staten som absolut
polisfunktion och nationalismen utvecklade sig
visserligen (framför allt som följd av den franska
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
