Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Skattestegring
För balansering av den nya ”ordinarie”
riks-»taten 1942/43 måste 130 miljoner
framskaffas i nya skatter. 38 milj. skola anskaffas
genom höjda avgifter av postporto, telegraf
avgifter och järnvägsbiljetter, 25 milj. ökade
inkomster från sprit och tobak, samt 70 milj.
Ökad direkt beskattning, preliminärt genom
höjning av värnskatten från 280 till 350 milj.
Följande tabell visar hur skatterna stigit:
milj. kr.
1939 1942
—40 —43
Inkomstskatt .................... 325,4 450,0
Värnskatt ....................... 157,7 350,0
Krigskonjunkturskatt ................ — 35,0
Särskild förmögenhetsskatt ....... 29,3 27,0
Stämpelmedel ..................... 64,3 55,0
Bilskatter ...................... 127,3 13,0
Tullar .......................... 207,8 120,0
Omsättningsskatt .................... — 290,0
Tobak ....’.................... 128,8 185,0
Sprit och vin ................... 221,4 256,0
Öl ............................... 33,5 32,0
Postverket ....................... 17,8 30,0
Telegrafverket ................... 37,1 55,0
Järnvägarna ...................... 92,0 100,0
Vattenfallsverket ................ 21,0 30,0
Domänverket ...................... 16,5 16,0
Riksbanken ..................... ■— 10,0
Statens aktier ................... 35,7 22,6
Skatleförskjutningar
Ovanstående siffror visa åtskilliga
förskjutningar i beskattningen. De fyra första
rubrikerna representera den direkta beskattningen,
som visar en tillväxt under de fyra skatteåren
från 512 milj. till 862 milj.; en ökning på
350 milj. De följande tolv rubrikerna kunna
räknas som indirekta skattekällor, ty staten gör
sina affärsföretag mer och mer till
skattema-sar. De visa dels avtagande, dels tillväxande
siffror. Bilskatterna ha nästan helt
försvunnit till följd av det nödtvungna inställandet av
biltrafiken. På samma sätt ha tullarna
betydligt krympt på grund av den genom kriget
begränsade importen. I dess ställe ha vi den
ståtliga ”oms”, en ny skatt på nära 300 milj.
Därtill betydligt stegrade skatter på tobak och
sprit. Likaledes ökade skatter genom höjda
post- telegraf- och järnvägsavgifter.
Nationalinkomsten
Nationalinkomsten, som före kriget
approximativt uppskattades till omkring 10,000 milj.,
uppskattas numera till omkring 12,000 milj.
kr. Ökningen torde icke tillskrivas något ökat
frambringande av värden, men väl
penningförsämringen.
Krigsutgifter
Kriget är ett meningslöst ödeläggande och
förstörande av såväl kulturella som materiella
värden. De kulturella eller andliga värdenas
förstörelse kan icke taxeras i siffror, det
kan däremot de materiella. Åtminstone i viss
grad. Det gäller närmast de olika staternas
direkta utgifter för krigets förande.
Tyskland.
Officiellt meddelades vid krigsutbrottet 1939,
att Tysklands rustningar före krigsutbrottet
kostat 90 miljarder mark. Det var vad den av
Hitler skapade tyska militarismen skulle ha
kostat under sex år, från 1933 till 1939, eller
35 % av nationalinkomsten under fredsåren.
Omräknat i svenska pengar efter nuvarande
kurs skulle det vara mer än 150,000 miljoner
kr.
Hur mycket kriget sedan kostat Tyskland
under krigsåren kan icke med säkerhet
fastställas. I nr 5 av Syndikalismen 1940 angavs
efter internationella källor, att omkring 60 %
av Tysklands nationalinkomst gick åt till
kriget. Dessa kostnader ha under tiden ökats.
Under de båda första åren av detta krig
(1939/40 och 1940/41) utgjorde Tysklands
skatte- och låneintäkter 110,000 miljoner mark
(183,000 milj. kr.), vilket i allt väsentligen
skall ha förbrukats för kriget. Under senare
hälften av 1941 beräknas Tyskland ha upplånat
25 miljarder. Dess skatteinkomster beräknas
till 15 miljarder, varjämte kommunernas
insats beräknas till 5 miljarder (omkring 75,000
milj. kr.). Därtill komma 10 miljarder mark
varmed de ockuperade länderna bidragit. I allt
räknat uppskattar man Tysklands nuvarande
krigsutgifter till 8,000 miljoner per månad
eller omkring 270 milj. mark (442 milj. kr.
beräknat efter nuvarande notering av
riksmarken) per dag.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
