Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Skall Japans livsrum
bli dess dödsrum?
Av Rosita Gonzales
ii.
Två månader lia nu gått, sedan vår överblick
av de fyra sista årtiondenas politiska
utveckling i Japan publicerades. Dessa två
månader ha fört japanerna från seger till seger;
Singapore, porten till Indiska Oceanen står
vidöppen. Det holländska ö-riket —
språngbrädan till det ivrigt eftertraktade Australien
■—- är till största delen erövrat och ännu
märkas inga tecken på, att offensiven hejdas. Men
man får inte låta blända sig av dessa
framgångar. Även i Kina gick angriparen fram i
iltempo, från seger till seger, men ändå ligger
målet —• fred och den angripnes fullkomliga
underkastelse — i dag lika fjärran som vid
det kinesiska fälttågets början. Sedan 4 % år
kämpar Japan förgäves mot det illa rustade
och i tekniska ting underlägsna Kina. Hur
länge ska då Japan kunna föra ett riktigt
”stort krig”, i vilket motståndarna utgöras av
de två högst industrialiserade länderna1? För
att finna ett svar på den frågan, måste vi
först närmare gå in på de materiella och
ekonomiska grundvalar, på vilka de japanska
imperialisterna sätta sina förhoppningar i dessa
sina dåraktiga erövringståg.
Utgår man från det territorium, med vilket
Japan efter förra världskriget uppträdde
som stormakt, så måste man fastställa, att dess
försörjningsbalans var mycket gynnsam. Ris—
och sockerförbrukningen blev genom
produktionen täckt till hundra procent och mera, därtill
kom den rikliga försörjningen med fisk. Ja-
pans fiske är det största i världen, 33 procent
av all fångad fisk kommer på japanernas lott.
Den s. k. ”agrar-autarkin”, till vilken de
autarki-troende med sådan tillfredsställelse
hänvisa, är visserligen tillfinnandes, men endast
rent statistiskt. Dess reala innehåll håller stånd
för en prövning, endast om man totalt bortser
från varje social betraktelse. Det är bekant,
att det japanska folket sedan länge lever i ett
tillstånd av undernäring, samt att den ensidigt
cereala födan —• med dess brist på fett och
animaliska produkter, protein, vitaminer, kalk
och andra mineraliska salter —• orsakar svåra
hjärt- och nervsjukdomar. Denna brist har
haft nära nog katastrofala följder under de
senaste årtiondena, då man genom den statliga
ekonomiska politiken tvingats att låta de
asiatiska kulis och hemarbetarna konkurrera med
den industrialiserade västerns fabriksarbetare.
Man liar visserligen börjat att framställa mera
animaliska produkter, liksom också frukt och
grönsaker, men det har endast skett i så liten
skala, att undernäring och svält alltjämt är
det dagliga onda för de mest vida skikt av det
japanska folket. För att övervinna detta onda
måste man grundligt revolutionera
löneförhållandena, en sak som emellertid stöter på
hårdnackat motstånd från företagarna. Men även
i sådana fall, där kapitalisterna i eget
pro-duktionsintres.se skulle gå med på
löneförhöjningar, stöter problemets lösning på
oövervinneliga hinder i militärkretsama. Varje
grundläggande förändring av försörj ningssättet anse
dessa vara ett äventyrande av den som högsta
dogm uppställda autarkin, likgiltigt om man
importerar de erforderliga livsmedlen, eller om
man frigör delar av den hittills med ris och
vete odlade jorden för nyodling av de felande
produkterna.
Mycket mera ogynnsam är den japanska
försörjningen med textilråvaror och
textilindustrin är dock den näringsgren, med vilken
det relativt unga industrilandet erövrade sin
världsställning! Den enda textilvara, som
landet frambringar i överflöd, råsiden, går till
största delen till utlandet. Folket bar förr usla
kläder av hampa, men klär sig nu i
bomulls-eller konstsidenkläder. Men varken den
inhemska förbrukningen av dessa tyger eller den för
export arbetande industrins så mycket större
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
