Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
spel för de besittande klasserna i England,
vilka årligen inhösta väldiga summor från
kolonierna. Att försvara den brittiska
imperialismen emot hotet från den tyska imperialismen
har utan ringaste tvivel varit den allra
väsentligaste drivkraften till kriget för Englands
vidkommande. Skulle krigets utveckling för
övrigt bli så lyckobringande, att nya områden
kunde läggas under brittisk kontroll, så skulle
det vara bra, men nyerövring har nog inte
varit något egentligt motiv.
Förenta staternas imperialistiska strävanden
ha tidigare varit mycket moderata i
jämförelse med de väldiga ekonomiska och tekniska
resurser, som stått till buds. Förklaringen
härtill får väsentligen sökas däri, att de egna
områdena allt hittills lämnat stora möjligheter till
fortsatt industriell och ekonomisk expansion.
Förhållandena ha emellertid under senare tid
börjat ändras och en starkare drift till aktiv
imperialistisk politik har kunnat noteras. Ett
fullständigt genombrott har också kommit
i och med kriget. Den isolering gent emot
särskilt den europeiska politiken, som förut varit
dominerande, har förbytts i ökad och febril
aktivitet, och ”isolationisterna” torde aldrig
återvinna det politiska inflytande, som de tidigare
haft. T3r kriget kommer för Förenta staterna
med all säkerhet att framspringa en
blomstrande för att ieke hellre säga varghungrig
imperialism, som kommer att överallt söka fält för
det amerikanska kapitalets profitabla
placeringar, den amerikanska industriens export och
den amerikanska handelns expansion. Den
amerikanska imperialismen kommer att bli aktiv,
och denna aktiva imperialism kommer att
förenas med en militarism, som kommer att
överglänsa den gamla världens både i omfång och
effektivitet.
Det är uppenbart, att detta kommer att öka
konkurrensen mellan England och Amerika
och därmed skapa imperialistiska
intressemotsättningar, just sådana motsättningar, som
bruka ge upphov till nya krig. I dag äro de
båda makterna allierade, ty de ha det
gemensamma intresset att slå ned Nazi tysk land, .som
stigit upp på firmamentet som en högst farlig
konkurrent om världsväldet. Men kommer detta
gemensamma intresse för framtiden att kunna
bevara alliansen mellan de båda
världsmakterna1? Det spörsmålet ter sig synnerligen
problematiskt. Det är emellertid möjligt, ty de kunna
få gemensamma intressen gent emot en ny
världsmakt, Sovjetryssland. Sovjetryssland hör
i dag till det allierade lägret av samma
anledning, av vilken Amerika förenat sig med
England, nämligen det gemensamma intresset att
nedkämpa aggressionsstaten Tyskland, liksom
också Japan i dag kan betraktas som en
gemensam fiende. Hur det kan bli med Japan i
morgon, vet man aldrig. Liksom Ryssland 1939
kunde alliera sig med Tyskland, kan
intressegrupperingen i morgon göra en allians med
Japan till en möjlighet. De politiska
kombinationerna äro alltid labila och deras möjligheter
obegränsade. Att motstridande intressen i
morgon kunna komma att skilja Ryssland från
dagens allierade är dessutom mycket sannolikt.
Ett segerrikt slut på kriget kan komma att
bringa de östeuropeiska staterna att närma sig
Ryssland, och Rysslands politiska och militära
vikt i Europa skulle kunna bli farlig för det
anglosaxiska och det västeuropeiska intresset.
När man därför i dagarna ser polske
statschefen Sikorski träda fram med planer på ett
östeuropeiskt block under Polens ledning, kan
man nog anta, att detta projekt kommit till
stånd med såväl Wall si reels som State
De-partments i Washington och Citys och
Dow-nings streets i London synnerliga medverkan
som en åtgärd att i anglosaxiskt intresse
balansera ett allt för starkt ryskt inflytande i
Europa, som i sin ordning kunde bli en
liknande fara som det imperialistiska Nazityskland.
Ätt alla dessa imperialistiska intressen skära
varandra och redan under pågående krig
skapa intressemotsättningar mellan de
allierade, är helt naturligt. Vad som under de senaste
veckorna inträffat i Franska Nordafrika, är i
detta avseende signifikativt. Och det ger också
oroande anledningar till betänkligheter för
framtiden. Den 8 januari landsattes
amerikanska trupper av alla vapenslag i Franska
Nordafrika. Det var den beryktade invasionen, som
syftade till att med hjälp av brittiska åttonde
armén kasta axelstyrkoma i Medelhavet. Den
fascistiska vichyregimens andre man efter
Pétain, amiral Darlan, befann sig redan på ort
och ställe. Hans uppgift var att underlätta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
