Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ket, sedan den tidigare korsfararhärens
misslyckanden blivit allt mer uppenbara. Fromma
ivrare förkunnade nämligen det nya budskapet,
att den heliga graven blott kunde befrias av
omyndiga, av arvsyndens förbannelse mindre
befläckade, genom vilka Gud skulle förelägga
världen ett under. Säkerligen var det inga
ekonomiska motiv, som föranledde tusentals
föräldrar att sända det käraste de ägde mot en
säker död.
Men även påvedömet, som till att börja med
blott ovilligt hade beslutat sig för att
uppkalla den kristna världen till det första
korståget, leddes därvid i högre grad av
maktpolitiska än ekonomiska bevekelsegrunder. I
dess kamp för kyrkans hegemoni var det
på-vedömets företrädare till stor nytta, att
mången världslig härskare, som hemma beredde det
stort besvär, i det fjärran Österlandet var
upptagen för en längre tid framåt och således inte
kunde störa kyrkan i dess fullföljande av sina
planer. Visst ha andra, i synnerhet
venetia-narna villigt erkänt, vilka stora ekonomiska
fördelar korstågen medförde för dem, att de till
och med utnyttjat dem till att utsträcka sitt
välde att omfatta den dalmatiska kusten, de
joniska öama och Kreta, men att av detta
draga den slutsatsen, att korstågen måste uppstå
ur tidens produktionsförhållanden och därför
voro oundvikliga skulle vara en bottenlös
dårskap, som på inga villkor låter sig
rättfärdigas. När kyrkan tog initiativet till
förintelsekampen mot albingensema, vilken varade i
årtionden, kostade tusentals människoliv och
ödeläde det friaste och andligt mest
avancerade landet i Europa, förintade dess högt
utvecklade kultur och industri, förstörde dess
handel och lämnade kvar en decimerad,
utarmad befolkning, var den säkerligen ingalunda
påverkad av ekonomiska bevekelsegrunder.
Vad den därvid eftersträvade var en trons
enhet, vilken låg till grund för kyrkans
maktpolitiska aspirationer. Men också det franska
kungadömet, som senare understödde kyrkan
i dess kamp mot kätteriet, vägleddes därvid i
första hand av rent politiska skäl. Monarkin
blev i denna blodiga strid arvtagare till
greven av Languedoc, varigenom hela södra delen
av landet föll i dess händer, något som måste
vara till största fördel i dess strävanden att
centralisera makten. Det var alltså
huvudsakligen kyrkans och kungadömets maktpolitiska
aspirationer, som ledde till, att den
ekonomiska utvecklingen i ett av Europas rikaste
länder på ett våldsamt sätt avbröts och att den
uråldriga härden för en glänsande kultur
förvandlades till öde ruiner.
Mohammedanernas stora erövringståg och
särskilt arabernas infall i Spanien, som
inledde ett sjuhundraårigt krig, låta sig inte
förklaras genom ett aldrig så grundligt
studium av de dåtida produktionsförhållandena;
en helt fåfäng möda vore det, om någon ville
framlägga bevis för, att utvecklingen av de
ekonomiska villkoren varit den drivande
kraften under detta väldiga skede av historien. Det
är just motsatsen som här träder i dagen:
Efter erövringen av Granada, den vacklande
halvmånens sista fäste, uppstod i Spanien en
ny politisk-religiös makt, under vars
fördärvliga inflytande landets hela ekonomiska
utveckling för århundraden framåt hejdades och
delvis så grundligt fjättrades, att följderna
därav ännu i dag tydligt framträda på hela
ibe-riska halvön. Inte ens de oerhörda strömmar
av guld, vilka efter upptäckten av Amerika i
många år flöto från Mexico och det forna
inkariket till Spanien förmådde hejda
nedgången; de befordrade den endast. Genom
Ferdinands av Kastilien giftermål med Isabella
av Aragonien lades grundvalen till den
kristna monarkin i Spanien, vars högra hand var
storinkvisitom. Det ändlösa krig, som under
kyrkans baner fördes mot det moriska
herraväldet, hade grundligt förvandlat de kristna
spanska folkens själsliga och religiösa
inställning och hos dem uppväckt denna ohyggliga
religiösa fanatism, som i århundraden
insvepte Spanien i andligt mörker och i sin linda
förkvävde alla strävanden i framåtskridande
riktning. Blott under dessa förutsättningar
kunde denna fruktansvärda klerikal-politiska
despotism utveckla sig, vilken, sedan den
dränkt de spanska städernas sista spår av
frihet i strömmar av blod, i tre århundraden
ruvade över landet som en ohygglig mara.
Under det tyranniska inflytandet av denna
egendomliga maktkonstellation förintades, sedan
araber och judar fördrivits från landet, de
sista resterna av den moriska kulturen, hela
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>