Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Industriernas vinster
och arbetarnas löner
Av Sverre Bjurman
Affärsbankernas ”socialisering” eller
nationalisering eller förstatligande, hur man vill
uttrycka saken, torde förr eller senare åter bli
mera aktuell. Måhända är det detta hot mot
bankernas självständiga existens, som
föranlett dem att utsända en broschyr om ”Industrin
och affärsbankerna”, i vilken man söker
klarlägga, hur industrien under de senaste tjugo
åren i allt större utsträckning frigjort sig från
bankernas beroende, vilket beroende tidigare
var så påfallande. Av 1935 års
mammututredning och det Severinska avsnittet om
”Bankerna och maktkoncentrationen inom svenskt
näringsliv” framgick det, att år 1933 hade
landets fyra största affärsbankers chefer och
styrelseledamöter (tillsammans 58 personer) icke
mindre än 590 styrelsemandat i 394 bolag,
därav 146 ordförande- och vice ordförande- samt
verkställande direktörsposter. Dessa bolag hade
ett eget kapital på 3.853 miljoner kronor,
medan alla de till taxering upptagna bolagens
kapital uppgick till sammanlagt 4.842 milj.
kr. Kapitalet i de bolag, i vilka de 58
personerna innehade styrelsemandat, uppgick
således till i runt tal 80 % av det för samtliga
bolag taxerade. Lades därtill, att nämnda bolag
hade ett förlags- och obligationskapital på
1.084 milj. och annan lång kredit på 318 milj.,
så bringades det av dessa bolag kontrollerade
kapitalet upp till 5.257 milj. kr. I de företag,
som besattes med de 590 mandaten ingick
också försäkringsbolag med fonder på 897 milj.
De i avsedda bankföretagen på depositions- och
kapitalräkning placerade medlen uppgingo till
1.905 milj. kr. De fyra bankerna kontrollerade
således ett sammanlagt kapital på betydligt
över 8 miljarder, medan den år 1930
deklarerade förmögenheten uppgick till 15,3
miljarder. Man kan då förstå, vilken väldig
maktkoncentration som samlats i dessa fyra
bankers händer, som kontrollerade halva den
deklarerade förmögenheten i landet. Därav
framgår också deras avgörande inflytande över
landets industriella och fiansiella liv. Landets
verkliga härskare voro en klick bank- och
industriherrar, som kunde bestämma relativt enväldigt.
Bankbroschyren avser ådagalägga, hur
detta förhållande förändrats genom en starkt
tillväxande självfinansiering inom industrin. Av
affärsbankernas totala tillgångar, som 1942
uppges vara 6.917 miljoner, säges bara % vara
placerad så, att den kan bringa låntagarna
i något slags beroende av bankerna. Och den
större och medelstora industriens bankskulder
stannade vid den blygsamma summan av 18 %
av det egna kapitalet. D. v. s. att
affärsbankerna kunna icke längre till följd av sin
kreditgivning öva något dominerande inflytande
på industrin, säges det. Det förklaras också,
att 9/10 av den större och medelstora
industrien 1940 hade så god ställning, att bankerna
saknade möjlighet till direkt inflytande. Vare
härmed hur som helst, det finns också andra
saker av intresse.
82 större industribolag med sammanlagt
aktiekapital på 2.153 milj. kr. hade 1923 ett
skuldöverskott på 283 milj. kr. År 1929 hade
det minskats till 72 miljoner men under krisen
till 1932 åter ökats till 127 miljoner. De på.
30-talet inträdande goda tiderna gjorde, att
skuldöverskottet snart förvandlades till ett
ford-ringsöverskott, som redan 1935 var 107
miljoner och 1938 hade stigit till 342 milj. Vid
slutet av 1941 hade det stigit till inte mindre
än 648 milj. kr. Denna väldiga anhopning av
miljonerna, är broschyren angelägen påpeka,
är icke bara uttryck för en fortsatt
konsolidering (vinstanhopning) utan också beroende
på minskning av lager som blivit avyttrade,
uppskjutandet av nyanskaffning av för
tillfället svåråtkomliga maskiner o. s. v. Bolagens
fordringsöverskott på 648 miljoner på
affärsbankerna förklaras så, att ”bolagen uppsamlat
stora reserver av likvida medel till
mötandet-av motsedda påfrestningar”.
De 82 bolagen i fråga hade således anhopat
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
