Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Syndikalism och
demokrati
Av Ivar Bergegren
i.
Ijsraktiskt språkbruk innebär begreppet
demokrati i dag motsatsen till diktatur. Själva
ordet demokrati betyder ”folkvälde”. Diktatur
iir ett herravälde av enskilda eller en
herrekast över folkets massa. Det är därvid
likgiltigt, huruvida diktaturen utövas som
självändamål, eller för att öka do härskandes makt
ocli rikedom, eller ”för folkets bästa”. Det
finns olika typer av diktatur, men hurudan
utgångspunkten än är, så äro resultaten mesta-
pital ägare och don på ekonomiska klasser
byggda samhällsordningen lämnar plats för en
gemenskap av på frihetens och likställighetens
grund samverkande medborgare”.
När man talar om att lägga
bestämmanderätten över produktionen i hela folkets händer,
så menar man naturligtvis i statens liänder, eller
i händerna på statens representanter, vilket
icke ens är detsamma som folkets
representanter. Produktionen i folkets händer kan endast
förverkligas genom ett syndikalistiskt system,
där varje grupp av folket i egenskap av
producenter blir omhändertagare av sin del av
produktionen, som den förvaltar. Förstatligandet
av produktionsmedlen innebär, att produktionen
kommer under kontroll av statsbyråkratin,
vilken i sin ordning i någon mån kontrolleras av
folkets representanter, men icke av folket självt.
Mellan folket och produktionen ställa sig
folkrepresentanterna och statsbyråkratin. I det
syn-dikalistiska systemet komma inga mellanhänder
mellan produktionen och folket. Den centrala
dels desamma. Demokrati är motsats till varje
slags diktatur — likgiltigt om denna
upprättas i ett herrefolks intresse, i syfte att befria
proletariatet eller för att ”öka guds ära”.
Inom arbetarrörelsen ha begreppen icke
alltid haft denna innebörd. Enligt den tidigare
gällande terminologin kunde man skilja mellan
demokratiska, revolutionära ocli diktatoriska
socialister. Därvid satte man i allmänhet
demokratiska lika med reformistiska: de i
Skandinavien oc-h Tyskland som
”socialdemokratiska” betecknade socialistiska partierna och
deras broderorganisationer i de övriga länderna
menade med demokrati samförstånd med de
besittande klasserna, de socialistiska kravens
uppgivande till förmån för ett långsamt socialt
framåtskridande inom den bestående
samhällsordningens ram. Syndikalismen däremot
avvisar detta slags demokratiska socialism.
Den är revolutionär och fasthåller vid
kampen mot kapitalismen som sådan.
Den bekänner sig till den direkta
aktionen, under det att de reformistiska
partierna och fackföreningarna ersätta den
öppna kampen med fredliga förhandlingar som
permanent institution. Om demokrati betyder,
att de arbetande klasserna principiellt skola
avstå från att använda sina revolutionära
ledning, som staten tankes upprätta över
produktionen, kan naturligtvis också upprättas av
producenternas sammanslutningar. I det senare
fallet behålla producenterna själva den direkta
kontrollen av ledningen. Med förstatligandet
följer en utvidgning av statsmakten i riktning
av statstotalism, för vilken fascism och
bolsje-vism äro så förträffliga exponenter och under
vilken den personliga friheten går till spillo.
Frågan är, om inte man nu är så pass trött
på allt statligt tvång och förmynderskap, att
man återigen längtar efter friheten. Skulle man
inte kunna räkna med en reaktion mot
statsabsolutismen? Programrevisionen synes emellertid
närmast ha till uppgift att inordna
socialdemokratin i den omdaning, som det borgerliga
samhället undergått under de senaste decennierna,
som en borgerlig tidning uttrycker det. Ja, det
torde nog vara så, att det icke är
socialdemokratin, som omvandlar det borgerliga
samhället, utan det borgerliga samhället som
omvandlar socialdemokratin.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
