Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ett spanskt manifest
Spanien har under de senaste månaderna
varit föremål för ett starkt politiskt intresse
världen över. När man nu trätt in i slutfasen
av de allierade makternas uppgörelse med de
fascistiska axelmakterna, ha vissa politiker i
det engelska underhuset riktat
uppmärksamheten på det stöd, som under krigets gång
Franco lämnat Hitler och Mussolini, och den
fara, som den spanska politiken vid
Medelhavet konstituerat. De ha därför krävt, att
också den spanska fascismen skall likvideras
och Franco jagas från regeringsmakten. Dessa
krav ha icke funnit stöd hos Churchill, vilken i
ett par uppmärksammade anföranden tagit
Franco under armarna.
Senare har det spritts rykten om allmänna
resningar i en rad av de spanska provinserna,
vilka resningar skulle ha understötts av
spanska partisanstyrkor, som från Frankrike fallit
in över den spanska gränsen för att likvidera
den härskande regimen. Sannolikt ha
oroligheter förekommit i Spanien, men icke av den
storleksgrad som uppgivits. Man bör i detta
sammanhang erinra sig, att lugnt har det
aldrig varit i Spanien sedan den fascistiska
statskuppen i juli 1936. Även sedan
inbördeskriget likviderades i januari 1939, har det i de
otillgängligare delarna av spanska skogs- och
bergstrakter funnits gerillastyrkor, som aldrig
givit upp det väpnade motståndet mot
Franco-regimen. Dessa gerillastyrkor, som ibland kun-
na vara ganska ansenliga, ha ständigt gjort
strandhugg i det ”ordnade” spanska
samhällslivet än här och än där. Inre oroligheter kunna
därför påvisas nästan när som helst.
Spanska partisanstyrkor, som deltagit i
Frankrikes befriande från de tyska
inkräktarna och därvid kommit i besittning av modern
vapenutrustning, ha också gjort strandhugg
ifrån franskt område in på spanskt, men de
blevo aldrig av den omfattning, som de
framställdes av i pressen. Den franska regeringen
under de Gaulle beslutade att förbjuda de
spanska partisanerna att komma närmare den
spanska gränsen än 20 km. Sedermera ökades
denna bestämmelse till 40 km. Francoregimen
kan efter denna franska handräckning känna
sig ganska trygg för denna gränsfara.
Det är emellertid högst sannolikt, att
Francofascismen kommer att likvideras av
det spanska folket, kanske inom kortare tid än
man tror. Tills vidare synes de allierades
politik beträffande Spanien gå ut på att utan
vapendrabbningar få Francoregeringen ersatt
med en regering av gamla spanska politiker.
Härigenom hoppas man väl att kunna
förebygga en social revolution, som alltid kommer
att stå hotande för Spanien, och få den
politiska utvecklingen inkopplad på lugna linjer
med ett samtidigt bevarande av den
kapitalistiska ordningen. Det har också bildats en
!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
