Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Socialistiskt
statsbegrepp och statslös
socialism
Av A. Müller-Lehning
in.
Hur ställer sig marxismens revolutionära
flygel till frågan om det statslösa samhället?
Det är särskilt Lenin, som i sin bekanta och
berömda i augusti 1917 författade skrift "Stat
" och revolution" åter har ställt Marx’ och
Engels uppfattning om det statslösa samhället i
full belysning. Det var Lenins uppgift att i
"Stat oeh revolution" återupprätta den verkliga
marx’ska läran om staten.
Han ville icke bara återupprätta Marx’ oeh
Engels anarkistiska uppfattning, som av
re-formisterna "bortglömts oeh förfalskats", utan
framförallt bevisa, att staten, som hade att
fylla den sista akten som stat, nämligen
koncentrera produktionsmedlen i händerna på
staten, icke kunde vara den borgerliga staten,
utan blott en proletariatets stat, en ny
cen-tralistisk statsmaskin, vilken ieke är något
annat än proletariatets diktatur, om vilken Marx
upprepade gånger talat. Den Marx-Engelska
teorien lär, enligt Lenins påstående, att den
borgerliga staten ieke kan centralisera
produktionsmedlen, utan denna måste först krossas och
hela dess apparat måste fullständigt
tillintetgöras, och en ny stat, proletariatets stat, måste
kallas till liv för övergångstiden. Först denna
stat kan skapa förutsättningarna för
kommunismens uppkomst, oeh det är först om denna
proletära stat, allt det gäller, • som Marx och
Engels sagt om statens bortdöende. Den nya
statsmakten är nödvändig för proletariatet till
den borgerliga klassens undertryckande och till
fostrandet av befolkningens stora massa till
socialism. Emedan det är denna stats uppgift
att icke bara undertrycka utan förinta den
fientliga klassen, måste denna stat vara ännu
bättre organiserad och centraliserad än den
borgerliga. Skapandet av en stark, proletär
stat är därför en av proletariatets
grundläggande uppgifter.
För det så kallade återställandet av den
marx’ska teorien, beträffande sönderslåendet
av den gamla staten oeh organiserandet av en
ny, har Lenin huvudsakligen stött sig på Marx’
skrift "Borgarkriget i Frankrike", den av
Marx för första Internationalens Centralråd
skrivna broschyren över Pariskommunen —
"denna historiska negering av staten", som
Ba-kunin en gång uttryckte det.
Detta "borgarkrig" är för övrigt ett ganska
omarxistiskt borgarkrig, som också
framstående marxister erkänt, oeh passar ieke alls in i
det marxistiska systemet. Med rätta har också
Franz Mehring anmärkt, att detta borgarkrig
stod i motsättning till de åsikter Marx och
Engels under ett kvarts sekel företrätt.
Visserligen hade Marx oeh Engels talat om statens
upplösning, men dock bara om en upplösning i
allmänhet, medan Pariskommunen börjat med
att fullständigt förinta staten, "totalt utrota
den parasitära staten". Denna Mehrings
anmärkning är utan tvivel helt riktig. En
noggrann undersökning av texten till "Stat oeh
revolution" ger dessutom som resultat, att Lenin
med orätt stöder sig på broschyren om
borgarkriget. Den nya proletära statsmaskinen blev
helt enkelt uppfunnen av Lenin och
inkomponerad i den antistatliga framställningen om
borgarkriget, som talade om statens krossande.
Den Marx-Engelska teorin om statens
bortdöende blev på detta sätt utrustad med denna
nya proletära stat. Oss intresserar i detta
sammanhang framförallt frågan om statens
bortdöende och den leninistiska uppfattningen om
det statslösa samhället.
Lenin var ingen stor Marx-kännare och hade
ingalunda för avsikt att docera marxismen
så där omedelbart före oktoberrevolutionens ut-
4
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
