Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
nisk utveckling oeh i tider av revolutionär
skakning oeh oro — alltid endast till de fritt
skapande folkkrafterna: den främjar
uteslutande utvecklingen av sådana socialistiska
livsformer, som uppstå och fritt utveckla sig på
grundval av en fri samverkan. Mot
privilegierade minoriteters reaktionära intressen, vilka
spjärna emot sociala lösningar, behövas
naturligtvis massornas organiserade tryck, den
öppna kampen. Denna kamp vill syndikalismen:
den appellerar emellertid för detta ändamål till
folkets egna krafter i stället för att kräva en
förstärkning av statsapparaten öller ge
massorna tomma löften. Liksom syndikalismen är
fe-dcralistisk och anhängare av den direkta
aktionen, när det gäller kampen för arbetarnas
rättigheter, så är den ifråga om det socialistiska
nyskapandet principiell motståndare till varje
diktatur.
Därmed framgår också, för vilka vägar, för
vilka organisations- oeh aktionsformer
syndikalismen måste vara intresserad. Naturligtvis
står i främsta rummet den fria, direkta, av
ar-betania själva uppburna fackliga verksamheten
av alla slag — oavsett om den är inriktad på
omedelbara förbättringar eller siktar mot
vidare mål. Under nu givna förhållanden måste
man emellertid gå ännu längre —
syndikalismen måste taga aktiv del i varje annan
verksamhet, som framsprungit ur folkets fria
initiativ, vilket’ utgör förutsättningarna för att
skapa förståelse för frihetliga samhällsformer
och utlösa verkligt konstruktiva folkkrafter.
Dit höra utan tvivel de konsument-kooperativa
strävandena — även om man hyser en kritisk
uppfattning om konsumentföreningarnas
förhållande till de av dem anställda
lönearbetar-11a. Inverkan på prisutveckling oeh produktion
genom tvångslös sammanslutning av köpare är
en social aktion av eminent frihetlig karaktär.
Hit höra å andra sidan
experimentalsocialisti-ska strävanden i Gustav Landauers anda — d.
v. s. producentkooperativa försök i samband
med konsumentorganisation (se rapporten om
"Socialistiska Förbundets" strävanden i
Arbetarens 1 maj-nummer 1944). Slutligen äro
under fredliga förhållanden alla de rörelser av
betydelse som medel för massornas frihetliga
utveckling, vilka gå ut på teknisk skolning och
socialistisk fostran. Naturligtvis gäller det
därvid, att sådana rörelser för det första äro
frihetliga och anticentralistiska till sin
organisationsform, oeh för det andra, att de inte
inskränka sig till att utbilda partipampar eller
statstjänstemän eller bedriva egoistisk
yrkesutbildning, utan ställa fostran till solidaritet, till
skapande samarbete, i medelpunkten för sin
verksamhet.
Så återstår ställningstagandet till
"revolutionens" medel. Alla historiska revolutioner
ha hittills, of ter kortare eller längre perioder
av kaotisk kamp av olika grupper, efter
övergående frihetliga experiment lett till diktatur.
Om syndikalismen bekänner sig till den sociala
revolutionen, innebär det inte, att den anser
revolutionära händelser önskvärda i och för sig
eller överskattar deras betydelse. Visserligen
spelade föreställningen om en en gång skeende
omvälvningsakt, kallad social revolution, som
definitivt gjorde slut på den kapitalistiska
världen och inledde det socialistiska
uppbyggandet, en stor roll inom syndikalismen för ett
halvt århundrade sedan. Efter upplevandet av
en rad verkliga revolutioner oeh på grundval
av de socialistiska rörelsernas utveckling under
denna epok ha uppfattningarna ändrat sig
något. Med social revolution förstå vi i dag
summan av alla de fömyelsesträvanden, som
angripa utsugningssystemet i roten oeh
frambringa positivt frihetlig-sociala livsformer,
alldeles oavsett om det sker i en socialt relativt
fredlig eller omstörtande period. I
revolutionära situationer äro visserligen stundom
särskilt djärva framstötar i denna riktning
möjliga, vilkas inspirerande verkan på massorna
ofta fortsätter ännu länge efter den
revolutionära aktionens nederlag. Den första etappen
av den stora franska revolutionen med dess
kommunala revolter, den federativa
förbrödringsrörelsen i provinserna, federationsfesten i
Paris, senare parisdistriktens (av Krapotkin så
vackert skildrade) revolutionära verksamhet,
den till sitt innersta väsen
demokratisk-socialis-tiska ryska rådsrevolutionen som kulminerade
i Kronstadt och Ukraina, den revolutionära
rörelsen i Spanien 1936 med sin idé om
arbetarealliansen mellan syndikalism oeh reformism —.
allt detta är storartade exempel på
revolutionens konstruktiva frihetsanda. Visserligen äro
sådana rörelser alltid så mycket svagare, som
39
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
