Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
komning" liar överallt där den gått fram
förorsakat befolkningarna lidanden som märkt
dem för kanske generationer framåt.
Soldat-yrket har — i angreppets eller försvarets
tjänst, det kvittar här —• kulminerat i
terrorkrigets bestialitet. Uniformen har utgjort de
arbetskläder som på statens vägnar
"rättfärdigat" ondska och mord i trefaldig upplaga.
Det hade ju varit onaturligt, om icke efter de
avslutade fientligheterna folken i alla länder
enats kring parollen "kriget bör avskaffas".
Men att krigaryrket likaså bör bannlysas, det
har man mindre hört sägas eller krävas.
Medan det i äldre kulturer har givits länder,
där krigaryrket inte alls intagit första
platsen på den sociala rangskalan —• t. ex. i
Kina, där de lärda yrkena aktades högre än
krigsmännens, och i det "klassiska" Grekland,
där en filosof, säkert icke helt oberoende av
det allmänna kulturmedvetandet, kunde höja
kravet, att filosoferna bör vara kungar •—, har
krigaryrkets förnämliga rang i betydande grad
stadfästs och grundmurats som följd av det
andra världskriget. I totalstatens skugga har
"soldatens seger över medborgaren" växt sig
stark, ocli den civile medborgaren har nu
åtskilligt svårt att hävda sig mot de
hedersbetygelser och den sociala berömmelse krigarkåren
fortfarande får skörda. I opinionsstormen för
och emot införandet av den allmänna
värnplikten, som rasar i USA, har president Truman
ingripit med ett tal, där han -— oss veterligen
utan varje ironisk bimening hävdade: "Ett
års värnplikt bör ge de unga männen goda
möjligheter till karaktärsdaning."’
Statspolitikernas visdom efter det andra världskriget liar
blivit så. utfattig, att den är tvungen, att
fore-snegla jspgdomen krigaryrket som medel- till
karaktärsdaning!. Ändå liar den yngling, som
— låt vara i föravarssyfte — invigs i
krigsteknikens hemligheter, ingenting; högre att lära
sig än att utså död och fasa. Det är
besynnerligt, att ledaren för ett land som Amerika allt
fortfarande låtsas tro på krigshantverkets
ka-raktärsdanande och förädlande inflytande, i
synnerhet, på ungdomen. Annars är det ett
faktum, att även i segerländerna en våg av grov
kriminalitet och ungdomsbrottslighet utan like
efterträtt fientligheternas avslutning.
Räppor-terna lyder enahanda från New York och Pa-
ris, från London, Moskva och Berlin. Överallt
har det uppstått "Super-Chikago", där de
långa knivarnas nätter och dagar efterträtt det,
nationalpolitiska mördandet och förintandet.
Ungdomen är lyhörd. Krigaryrket kan inte
ostraffat utvecklas till en av det totala krigets
förnämligaste bedrifter, utan att en hel
generation tar fysisk skada av det.
Några tecken till att nedvärdera
krigaryrket •— som en logisk följd av krigets
fördömande — har som sagts icke hörts av. Tvärtom.
I alla länder pågår fortsatt militarisering
nästan utan motstånd från den allmänna
opinionen. Opinionen, som godtar permanent
beredskap, kan givetvis icke hindra
parallellföreteelsen: krigaryrkets resp.
krigsmannagärnin-gens ökade statliga pondus och därmed sociala
anseende. Det betyder att leka med ord och
trassla till begrepp, då någon här vill invända,
att den menige inkallade inte gärna kan
räknas till krigaryrket. Man bör psykologiskt
räkna med den omständigheten, att för varje
lands krigsledning —■ och som bekant har vi
även i det landet Sverge en ÖB under rådande
fred! — är de inkallades totalantal en faktor
som stadfäster krigaryrkets varaktighet. En
beredskapare tränas, för att han, "då det blir
allvar", skall sköta sig som krigsman i ett
samhälle helt inriktat efter soldattillvaron. Till all
lycka upptäckte vetenskapsmännen
atombomben. Do har därmed givit totalstatsandans
fullbordande ett betydande handtag.
Officerskårens betydelse måste stiga i kapp med att
ännu ett krig hägrar. Krigaryrket och
krigslagarna blir ott tacknämligt objekt för alla
"realpolitiker" att falla tillbaka på.
Produktionslivets löneslavar bör också bereda sig på att i
framtiden bedömas enligt krigaryrkets
värde-skala. Strejkrätten har blivit allt mera
illusorisk. Strejk vapnet — men icke krigaryrket —
bannlyses såsom "hot mot de nationella
ansträngningarna". Detta är ett perspektiv som
icke minst arbetarklassen har anledning att.
besinna.
Under Weimarrepublikens tid — denna
republik med få republikaner och
demokrati med få demokrater — blev en känd
vänsterpublicist en gång bötfälld, för att han
i. sin tidskrift kallat soldater — i största
allmänhet — för mördare. Han hade haft tur,
18
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
