Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Vår tids vidskepelse
Av Magnus Nilsson
Varje tidevarv har sina speciella
vidskepelser på det religiösa, diet politiska,
ekonomiska, medicinska etc. området. Eller
kanske rättare sagt: en vidskepelse dominerar
under en epok, en annan under en följande. Den
övertro som inte är så att säga akut för
tillfället ligger latent i väntan på att
betingelserna iskall bli gynnsamma också för den.
På det politisk-ekonomiska området
dominerar just nu den förnuftslösa tron på staten.
Det är staten som skall ordna allt till det bästa
— och som också rent à priori tilltros förmågan
att kunna göra det. Den skall bl. a. skapa
hyggliga arbetsvillkor och skänka trygghet
och trivsel i arbetet.
Ja, staten skall ju likt en m-odemiserad;
klockarfar ordna allt också på andra områden
— från barnave! till begravningar, från
sko-lagning till frälsandet av våra själar — men
här är det statens roll som ekonomisk
un-dergöraro som intresserar.
Denna kolartro på staten verkar ganska
förbluffande. Den liksom hänger i luften, den
saknar kontakt med verklighetens fasta mark.
Erfarenheten har ju visat att statsdriften!
ungefär lika ofta är underlägsen enskild sådan
som den är överlägsen, inte minst beträffande
den numera så högt värderade effektiviteten.
På en positiv erfarenhet av statsdriften kan
således ifrågavarande tro inte gärna vila, Men
eftersom vi tror på kausaliteten också i
tankens värld måste vi förutsätta att den dock
har sina orsaker. Nästa steg blir då att försöka
finna dessa och granska dem för att so om de
håller måttet.
Givetvis betyder det väl något att mången
av dem som nu så andfått predikar statstrons
evangelium själv bespetsar sig på att få en
mer eller mindre lukrativ befattning i de nya
statliga organen. Detta gör honom ivrig att
underblåsa vidskepelsen för att profitera på den
—■ fenomenet är känt- från andra områden,
inte minst det religiösa.
Mon denna faktor torde dock vara av
sekundär betydelse. Den primära ligger på ett
helt annat plan. Den förnämsta orsaken till att
övertron på staten blossat upp så våldsamt i
våra dagar är de privata företagarnas
bristande förmåga och otillräckliga ■— på sina håll
obefintliga —■ samhällsandla, Det är
odiskutabelt att privatföretagarna gått bet på en del
uppgifter av livsviktig karaktär, främst då att
skapa en i ekonomiskt avseende något så när
tryggad existens för människorna. De
omfattande arbetslöshetskriserna har mer än
någonting annat underminerat förtroendet för den
enskilda företagsamheten och därigenom
kastat människorna i arniaxna på villfarelsen att
staten är den som kan och skall frälsa oss ur
privatkapitalismens fördömelse.
Tyvärr är det inte alltid så väl ställt att anan
avhjälper ett fel genom att begå ett annat. Så
enkel är tyvärr inte tillvaron, även om en
(som det synes) kompakt majoritet omfattar
denna tro.
Visst utgör de katastrofala
arbetslöshetskriserna ett förintande anklagelsematerial mot
den enskilda företagsamheten. Det är inte tu
tal om den saken. Men om man undersöker de
orsaker — eller orsakskomplex — som ligger
bakom dessa sorglig» fenomen kommer man
snart till den slutsatsen att staten själv —
eller de som företräder staten — bär en mycket
dryg del av skulden för dem. Politikerna har
helt misslyckats i sin uppgift att skapa de
merkantila förutsättningar som den moderna
produktionsapparaten kräver. Nämligen en
världsmarknad. I stället liar de överallt — i
stormakter som småstater — rest allai möjliga
hinder i vägen för det fria varuutbytet. De
har omgärdat sina resp. länder med tullmurar
och allsköns taggtrådshinder och därigenom
strypt den naturliga varucirkulationen, oeh att
just detta är en av de främsta orsakerna till
50
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
