Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ste de rädda livet och existensen genom att
bjuda bolsjevikerna sina tjänster.
Manchester Guardians korrespondent i
Tyskland berättar, att ryssarna i det ökända
koncentrationslägret Buchenwald upprättat
politiska snabbkurser för nazister, vilka efter
genomgången examen upptas i det kommunistiska
partiet. Ryssarna eftersträvar att med alla till
buds stående medel värva medlemmar till sitt
parti för att bli majoritet, och var skall de söka
sina rekryter om icke bland nazister, då det i
gårdagens Tyskland knappast fanns något
annat än nazister. Att dessa nazister, som
plötsligen förvandlas till bolsjeviker, kommer att bli
trogna redskap för den ryska politiken kan
man ta för givet.
Sedan juni 1923 har en fascistisk regim
härskat i Bulgarien. Genom en statskupp
till-roffade sig do fascistiska elementena makten.
Kuppen 1923 åtföljdes av ett blodbad där
35.000 arbetare, bönder och intellektuella
mördades. 1934 genomfördes en ny maktkupp
då en korporativ regim efter italienskt
mönster genomfördes. Sedan ryssarna 1945
"be-friado" Bulgarien insatte de en regering efter
sitt sinne. Formellt vilar denna regering på
den "patriotiska fronten", vilken är späckad
med fascistiska element. Den nuvarande
ministerpresidenten, Georgiev, var en mycket aktivt
verksam politiker, som redan var med om
maktkuppen 1923. Han satt som ministerpresident
1934, när man lade grunden till det korporativa
systemet efter italiensk förebild. Nu sitter htm
som den ryska militärkontrollens
förtroendeman åter som ministerpresident. Flera andra
medlemmar av den nuvarande bulgariska
regeringen har liknande fascistiska meriter. Deras
enda■ chans att trädda livet och sin ställning är
att sälja sig till bolsjevismen, vilken villigt
brukar dem som viljelösa redskap för uppnåendet
av sina politiska avsikter.
En sådan allians mellan bolsjevism och
fascism är för ett västerländskt sinne
ohjälpligt moraliskt komprometterande, men icke så
för bolsjevikerna.
IV.
Om fascismen varit en fruktansvärd fara.
för den socialistiska arbetarrörelsen så är
det dock fråga om icke bolsjevismen i förening
med den ryska statskapitalistiska
imperialismen är ett ännu större hot mot socialismen och
friheten, just därför att den uppträder som
patenterad representant för arbetarnas
intressen. Visserligen uppträdde också hitlerismen
som "socialism", men den hade grundligt
demaskerat sig själv som arbetarklassens fiende.
Bolsjevismen har däremot en internationellt
förgrenad "arbetarrörelse" till sin och den
ryska expansionens tjänst.
Den ryska bolsjevismen kommer till folken
som "befriare". Men hur ser då den frihet ut,
som den bjuder respektive "befriade" folk?
Sommaren 1940 "befriades" de baltiska folken.
Stalin hade då förenat Ryssland med
Hitler-tyskland i en vänskapspakt. Sommaren 1940
var de tyska arméerna engagerade på
västfronten och Stalin kunde husera som han behagade
i Balticum. Redan efter det tysk-ryska
angreppet på Polen fick de tre baltiska staterna
ultimatum från Moskva ocli måste ingå
"biståndspakter" med Ryssland. I juni 1940
genomfördes en rysk ockupation av Balticum. Nya
regeringar bildades med personer som utpekades
av Moskva. Det var mestadels kommunister
som kanske representerade en procent av folket.
De förbjöd folk att lämna sina hus efter
mörkrets inbrott, att förena sig i grupper på
gatorna, att hålla möten etc. Först censurerades
pressen, senare förbjöds de tidningar som icke
kontrollerades av bolsjevikerna. Därefter
avskaffades med ett penndrag alla
organisationer och partier varefter "enhetspartier"
bildades där bolsjevikerna med stöd av ryska
bajonetter hade monopol på bestämmandet. Sedan
folket, på detta sätt berövats all rätt till
självständig politisk och facklig verksamhet
arrangerades val till nya parlament, till vilka val
bolsjevikerna uppsatte alla kandidater. För
väljarna fanns ingenting annat att välja på än
bolsjeviker. Ville de rösta på de bolsjevikiska
kandidaterna kunde de så göra, ville de icke
kunde de låta bli. I vilket fall som helst blev
de bolsjevikiska kandidaterna valda. Det
beräknas att 16 proc. av väljarna deltog i valen,
men i den officiella bolsjevikiska redogörelsen
hette det att 99 proc. deltagit. Dessa parlament
anhöll alla tre om att’ länderna skulle få
uppgå, som sovjetstater i det ryska väldet. Och så
blev det.
I april 1941 genomförde ryssarna masshäkt-
71
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
