Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
fem och tio centavos framför huset och på
marknaden. Med denna "industri" tjänar
familjen sitt livsuppehälle.
Snickarmästaren är gruppens filosof. Han
liar läst mycket och sysslar med studier av
livsproblemen. Han vill gärna läsa Krapotkins
"Etik", men boken är för närvarande icke
tillgänglig på spanska språket.
Santiagao Ixcutinla, belägen vid floden
Santiago, är säte för rörelsens distriktsstyrelse.
Ordföranden är kamrat Leal, till yrket
kruk-makarc. På en enkel vridbar träskiva formar
han sina primitiva krukor, bränner dem i en
antik ugn och bär sedan de färdiga krukorna
i en korg på sitt huvud till marknaden. På
kvällen sysselsätter han sig med distriktets
korrespondens.
Tack vare hans och kommnnaltjänstemannen
Solis’ insats finns nu ett stadsbibliotek.
Läsesalen frekventeras flitigt av ungdomen;
befolkningen är tacksam mot dessa två anarkister för
deras osjälviska verksamhet i det allmännas
tjänst.
Mötet avhölls i en privat bostad. I själva
möteslokalen fanns det tillräkligt med bänkar,
stolar och t. o. m. en vagga med ett litet barn.
Barnet fortsatte dock att sova trots mötets oro.
Efter mötet behandlades lokala frågor.
Strejker ocli politisk kamp finns ej på platsen.
Myndigheterna har ej något emot den
frihetliga propagandan. Svårigheterna ligger i att
intressera befolkningen för idealistiska
spörsmål.
ITuxpan, Nayarit, och Jago var flertalet av
mötesdeltagarna "Ejidatarios", d. v. s.
bönder, som erhåller sin jord gratis av regeringen
på grund av den genom revolutionen införda
agrarreformen. "Ejido" betyder ursprungligen
kollektiv jordegendom utanför samhället. I dag
är Ejido inom den mexikanska författningen
ett stycke land mellan två och fyra hektar, som
varje infödd kan erhålla om han så önskar, och
är villig att bruka jorden. Ejido är det
praktiska förverkligandet av den av den
mexikanska revolutionen uppställda parollen: land och
frihet! Detta mål uppnåddes endast delvis.
Utan tillräckliga medel att bruka landet, med
föråldrade jordbruksredskap och nästan utan
boskap, har det icke varit möjligt för bonden
att höja sin levnadsstandard. De statliga och
privata kreditinstitutionerna lämnar mycket
att önska; det höres överallt klagomål över dem.
Den ömsesidiga hjälpen är endast svagt
utvecklad bland de mexikanska bönderna.
Visserligen betyder Ejido kollektivt land, men under
mina resor genom nästan hela landet har jag
icke ännu påträffat en kollektiv-ejido.
Ejida-tarion arbetar ensam på sin jordlapp med sin
familj. Han trälar året runt med sin mulåsna
eller lilla häst, men det. är mycket sällan att
det lyckas för honom att befria sig från det
materiella eländet. Genom organisering av den
ömsesidiga hjälpen kunde de hjälpa varandra.
Men de sätter ingen tilltro till det gemensamma
arbetet. Deras lösen är: var och en för sig
själv och gud för alla.
Denna inställning är följden av
århundradens förslavande och decenniers utsugning,
under vilka den mexikanska lantbefolkningen lidit.
Den mexikanske bonden har blivit misstrogen.
Utlänningen, som kommer till landet, ser -i
Mexiko en plats, där man kan bli rik på
kort tid. Moraliska skrujaler känner den
främmande lycksökaren icke till, lagen
över-trädes, rättvisans skipare köpes. Sålunda
fortsättes en hänsynslös utsugning. Den
bedrives direkt genom svältlöner och indirekt
genom profitoeker vid handeln. Hela det
ekonomiska systemet är en perfid
sammansvärjning mot den arbetande befolkningen.
Mexikanerna har kommit underfund med att de är
offer för internationella spekulanter. Men
maktlösa att ändra detta tillstånd, sökte de mest
sluga och hänsynslösa bland dem att förfara på
samma sätt som utlänningarna. Kampanjen mot
det utländska kapitalet fann bland de
mexikanska kapitalisterna ivriga protagonister. I
dag finnes det redan en infödd kapitalistklass,
och de mexikanska arbetarna och bönderna
utsugas av sina egna landsmän lika hänsynslöst
som av de. främmande.
Följden av detta tillstånd är, att ingen
sätter tilltro till den andre. Även den
kooperativa rörelsen vill de flesta icke veta något av.
"Denna tjänar endast till", — säger de — "att
besjäla oss. Ledarna berikar sig på vår
bekostnad. Därför har vi icke något intresse av den
kooperativa rörelsen. Då föredrar vi att
arbeta själva och behålla åtminstone en del av det
som vi tjänar". Endast verkligt intima kamra-
79
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
