Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Generationsklyftan
Av Folke Fridell
Problemet om den allt mer tilltagande
passiviteten och ointresset för de folkliga
sammanslutningarna, för idédebatt och aktiv
medverkan överhuvud är en av de demokratiska
folkrörelsernas viktigaste frågeställningar.
Detta gäller särskilt ungdomens ointresse. Det
förefinns inom alla sammanslutningar en klart
markerad generationskris — ett vacuum mellan
en generation i utdöende och en i uppväxt.
Man har i detta sammanhang från
ungdomens egen sida konstaterat en generell
ovillighet från de äldres håll att lämna plats för
ungdomen; att överlämna tömmar och ansvar
på skjutsen mot framtidens ovisshet. Det är
väl kanske en sanning i och för sig men
innehåller åtskilliga modifikationer. Säkert är att
om ungdomen på allvar åstundade att fatta
välstånd åt alla, så kommer man snart
underfund med, att landet är mera avlägset från
socialismen än starkt utpräglade kapitalistiska
länder.
Jord finns, armar att bruka den också;
kapital fattas inte heller. Men det fattas
samarbetets anda och kreditens organisering. Det
som Proudhon krävde i Frankrike för hundra
år tillbaka har i dag i Mexiko förvånansvärd
aktualitet.
Mexikanerna vet mycket väl vad de
behöver. Men varje mexikan, även den frihetligt
inställde, klagar över svårigheter att införa
den sociala rättvisan med människorna sådana
de är i dag. Statliga och privata
kreditinstitutioner finns; men deras funktionärer är
hängivna åt sarwna profitbegär som
kapitalister. De söker att utnyttja sin ställning, för
att skaffa sig ekonomiska fördelar på bekost-
tidens tömmar, så skulle den kunna göra detta
utan att fråga de nuvarande kuskarna om lov.
I lika stor utsträckning finner man säkerligen
anledningen ligga på ett annat plan; de gamla
kuskarna känner sig övergivna av ungdomen
och många söker förgäves sina avlösare.
Ett är säkert: en ändring måste komma till
stånd på något sätt. Problemet om
generationsklyftan måste lösas. Men hur? Den
frågan besvaras inte utan att man först gör klart
för sig vad det är som orsakat den allt
märkbarare slöheten hos det uppväxande släktet.
Många har sagt att vår tids ungdomar har
det för bra. Detta uttryckssätt är inte alls så
ovanligt som man skulle tro ens inom
socialistiska och ideella kretsar. Obetänksamma men
beskäftiga människor lutar gärna åt den
uppfattningen, att "vällevnaden" nu är slöhetens
orsak och att de unga "borde få känna på det
liv som vi fick föra på vår tid". Det finns
också de som för vårt lands vidkommande
uttrycker sig så liär: "Det hade inte skadat om
några storbomber från världskrigets år av
hemsökelse också fallit inom svenskt område."
Troligen är dylika påståenden endast ytlig
skuggjakt efter den verkliga anledningen till
slöheten. Yi hoppas i alla fall detta, därför
att om man accepterar "har-det-för-brateorien"
så skriver man därmed också dödsdomen över
all möjlighet till mänskligt framåtskridande
intill en viss mättnadsgräns. Varefter en epok
nad av dem, som begär kredit. Korruptionen
i det sociala livet är ett ont i största
utsträckning. Arbetarorganisationerna, pressen och
även enskilda framhåller detta onda dagligen
och offentligt. Men hittills är man långt
ifrån en förbättring på detta område.
Det är således på själva människan den
mexikanska revolutionens fulländning
strandat. Dess förkämpar var idealister, många av
dess förespråkare anarkister. Men
verkligheten är tarvlig i förhållande till idealen.
Den frihetliga rörelsens kamrater riktar
därför sin största uppmärksamhet på den sociala
uppfostran. Landet är under omvandling,
mexikanare är i regeln godartade och de ser
ljust på framtiden. Ett intensivt
uppfostrings-arbete kan inom några generationer förvandla
landet till ett paradis för frihet och välstånd
åt alla.
83
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
