Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Framgångens enkla
filosofi
Av Karl Mörne
I.
olitisk upplysning — kalla det gärna med-
borgarkunskap — kan anses vara ett
grundämne för all demokratisk
folkbildningsverksamhet. I en uppmärksammad ledareartikel har
för någon tid sedan en liberal
huvudstadstidning med övertygelse hävdat att politisk
upplysning i begreppets mer vidsträckta betydelse
knappast är att finna annat än hos enskilda
grupper eller individer. Då bör man också
tillåta sig en ytterligare slutledning: längre
har sålunda — till dags dato — det
demokratiska samhället ännu inte kommit. Vi tycker
det vara av viss betydelse att ett ögonblick
begrunda denna slutsats, så betydelsefull för
demokratisk självkritik.
I vissa situationer kan det vara hälsosamt
att hellre en gång för mycket än för litet
understryka massornas omdömeslöshet i
samhällsviktiga frågor. Demokratin är inte betjänt
av ögontjänare, inte heller av
röstsedelsdemokrater eller löpsedelsmedlöpare. Med de
sistnämnda betecknar vi folk som inte har någon
egentlig egen mening eller åsikt utan som likt
ett löst blad i stormen låter driva sig härs
och tvärs av händelsernas kastvindar. Dessa
är inte heller lätt mottagliga för verklig
upplysning, men följer gärna med strömmen. Icke
förty är det ju nödvändigt för en demokratisk
folkbildning att inte intelligensaristokratiskt
endast vädja till eliten, till de från början
positivt mottagliga. Det gäller likväl att
demokratins eldskrift tränger frarn till de tröga själarna
20
för att, om möjligt, vända deras smak från
den tomma och billiga romantiken hän till de
strävanden och ideal som demokrati och
folkbildning vill förverkliga. (Vi avstår från att
här syssla med den franske modefilosofen
Sartres något konstlade uttalande att det går bra
för sig att arbeta för ideal utan att tro på
deras förverkligande.) Men om vi nu, alltjämt
drivna av en rationalistisk kosmopolitism som
Ju lidit åtskilliga skeppsbrott, framhärdar med
vårt upplysningsivriga och upplysningstroende
”bör” — demokratin reder sig tydligen inte
utan denna pekpinne — vilken verklighetsbak”-
grund erbjuder då demokratin just nu?
Det räcker inte med att enbart gissla
massornas outvecklade intellekt, ringa kunskaper och
sinne för billig men falsk romantik. Det är
också nödvändigt att sätta massorna i stånd att
bli vakna och. — med förlov sagt — kämpande
demokrater, en ljusets riddarvakt bärande på
ideal av en klart utstakad frihet för den enskilde
och för folket som sociologisk maktfaktor, som
opinionsbildande, bildningsskapande storhet.
D: var, om vi inte minns fel, Lenin som en
gång i tiden skrivit att ex. arbetarmassorna
från början inte äger någonting annat än ett
”tradeunionistiskt”, d. v. s. ett
fackföreningsmässigt medvetande, och att det politiska
medvetandet, klassens självmedvetande som är
segerns bundsförvant, måste tillföras dem
utifrån. Vi kan säga någonting liknande om
massornas förhållande till demokratins. och
enkannerligen bildningens och kunskapens hälsokälla.
Individen i det nuvarande samhället, som
bygger på allmän skoluppfostran och
yrkesutbildning, är givetvis — på olika mogenhetsstadier
— enligt sin konstitution ägnad att
tillgodogöra sig medborgardygden. Men den demo-
kratiska ”brunnsdrickningskuren” — för att
bibehålla bilden — måste kontrolleras av per-
soner som inte blott har vissa kunskaper och
ett visst mått av intellektuella förutsättningar
utan också osvikliga begrepp om demokratiska
frihetsgrundvalar. Det var ett på sitt sätt riktigt
och nära nog idealiskt perspektiv som Lenin
anlade då han någon gång yrkade på att ”varje
kokerska bör kunna regera staten”. Respekten
för folkväldet och den demokratiska friheten
kan inte gärna vilja förringa detta perspektivs
just för bildningsarbetet fruktbara målsättning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>