Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ryska företeelser
Av J. Mratsjenko
et meddelades i oktober 1946 att icke min-
dre än ett dussin eller fler nya ministrar
hade utsetts i den ryska regeringen. Mätt med
västeuropeiska mått skulle man trott, att det
här gällt en så omfattande renovering av
regeringen, att den nästan måste betraktas som
sensationell. Men för de ryska förhållandena
betyder en sådan utnämning föga. Den
innebär i detta fall endast en ansvällning av
regeringsapparaten, ingenting mer. Men den är
intressant i det avseendet att den visar hur den
ryska utvecklingen fortskrider i en bestämd
riktning.
När bolsjevikerna gjorde sin kupp år 1917
utfärdades den 10 november ett dekret om en
provisorisk regering bestående av en president
och 12 ministrar vilka kallades
folkkommissarier. Enligt den ryska republikens första
konstitution av den. 10 juli 1918 skulle regeringen
bestå av 17 folkkommissarier. När
BSovjetunionen sedan kom till gav dess första
konstitution 6 juli 1923 endast plats för 10
folkkommissarier jämte presidenten. I den mån
den eentrala regerimgsmakten konsoliderades
och undan för undan utbyggde sina domäner
och sin makt utbyggdes också regeringen.
Emnligt den s. k. Stalinska konstitutionen av 5 dec.
1936 bestod regeringen av
presidenten-regeringschefen med ställföreträdare och 18
folkkommissarier jämte 5 presidenter för
permanenta regeringskommissioner. Under krigsåren
noterades en stark ansvällning av
regeringsapparaten. År 1944 hade antalet
folkkommissariler redan hunnit växa till 41. Den regering
som utnämndes den 19 mars 1946 räknade ej
mindre än 57 ledamöter, som nu kallades mi-
nistrar: ministerpresidenten, tillika
försvarsminister, hans 8 ställföreträdare, en president
för plankommissionen, ytterligare 44 ministrar,
tre kommissionspresidenter och ehefen för
riksbanken. Genom nya departementsklyvningar
ete. steg det samlade antalet ministrar till
omkring 70-talet i oktober 1946. Orsaken har
varit den ständigt växande omfattningen av
statsmaktens ledning och kontroll av samhällets
produktiva verksamhet.
Men raden av de ekonomiska ministrarna har
sina begränsade praktiska uppgifter. De deltar
inte i de politiska ärendenas handläggning.
Den politiska makten och ledningen är samlad
i ett inre kabinett bestående av
regeringschefen och hans ställföreträdare, samtliga
beprövade partimän och Stalins trogna anhängare.
Denna inre cirkel, som räknar ett tiotal. utgör
de verkliga innehavarna av regeringsmakten.
E" av förutsättningarna för det bolsjevikiska
väldets bevarande har varit de ryska
massornas fullständiga okunnighet om
förhållandena i andra delar av världen. Med frånvaron
av de mänskliga rättigheter som tillhör den
borgerliga världens mer eller mindre
demokratiska regimer: yttrandefrihet, tryckfrihet,
församlingsfrihet och koalitionsfrihet är det lätt
att hålla ett folk i okunnighet. För den
härskande maktklicken har det emellertid inte bara
gällt att hålla det ryska folket i okunnighet
om förhållandena i andra länder, utan också
att uppfostra det i den föreställningen, att
människorna i den kapitalistiska världen lever
i en tillvaro i jämförelse med vilken de
sovjetryska förhållandena måste betraktas som ett
paradis. Generationen från revolutionstiden är
i större eller mindre grad hädangången och alla
som fötts efter 1917 har varit utsatta för en
systematisk påverkan genom skönmålning av
det ryska systemet. Inga främmande tidningar
kommer in i Ryssland och ingen
upplysningsverksamhet om andra länders förhållanden har
tillåtits.
Kriget har slagit en betänklig bräsch i denna
okunnighetens försvarsring kring den ryska
diktaturen. 3,5 milj. ryska arbetare släpades
av nazisterna till Tyskland som tvångsarbetare.
De blev mycket dåligt behandlade men de kom
likväl i kontakt med en levnadsstandard som
— hur bristfällig den än var — icke riktigt
27
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
