Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
förvandling från diktaturmänniska till
frihetsmänniska. Och gemensamhetsmänniska. Ty
utan solidaritet, utan ett liv i gemenskap,
ingen frihet.
Ibsen talar om den ”stadige levende
tilegnelse af frihedens idé”. Detta är en
förutsättning för en förändring till större rättfärdighet
när det gäller ekonomi, politik och sociala
förhållanden. Först en andlig revolution, sedan
följer det andra som en konsekvens.
Förhållandena inverkar på människorna. Men det är
människorna som ska ändra förhållanden de
inte gillar. Upplysning är ett medel. En
process av upplysning, som så småningom
griper så djupt ner och omkring sig att det
skapas en grund för frihet och solidaritet, en
evolution vars resultat blir revolution.
tan en grundförändring kommer diktatur
att följa på diktatur, krig på krig. Det
blir en evig cirkelgång. Utan slut för
mänskligheten. Det ena eländet avlöses av det andra.
Även om det ifråga om formen är olika är
det i sak samma onda. Och som alla människor
medge är ett ont, som bör kunna avskaffas.
För att övervinna ett ont, det onda, som i
dag marrider världen, oss alla, måste vi börja
i smått. Under alla förhållanden måste vi
börja söka övervinna det onda. Att vänta, att
se tiden an, att ingenting göra, det leder inte
till något som helst resultat. Vi måste börja,
och vad är då naturligare än att vi börjar
hos oss själva. Jag hos mig, du hos dig. Vi kan
framskapa en ny värdesyn. För att använda
som sköld och vapen mot det gamla, som
utmynnat i krig, kaos, tyranni, folkhat, som
utarmar och sönderfräter hela världen.
Den nya värdesynen är en revolt mot att de
främsta värdena skulle bestå i staten, nationen,
partiet, rasen, blodet, diktaturen,
materialismen, massan, ekonomin, politiken, utilismen,
att dessa kollektiviteter, begrepp eller
arbetshypoteser, skulle vara gudar för vilka
människan måste utplåna sig, vara medel, ting och
objekt, bli slav och förnedra sig.
Denna avskyvärda lära, detta eländiga
system, mördar människornas värdighet, förgiftar
deras själar, så att de utan att tveka kan begå
skändliga förbrytelser, enskilda mord,
-terrorhandlingar, massmord. Staten gud, diktaturen
110
gud, nationen gud, ledaren gud och andra
gudar, eller rättare avgudar, välsignar dem och
förlåter. Revolt mot hela denna värdesyn,
denna helvetets och djävulens lära, som
kommit över oss som en pest, en andlig sjukdom;
en konsekvens även av att ett visst slags
”filosofi” och ”vetenskap” lärt att människan är
som enskild en djurspecies och som
kollektivitet en djurart. Människan är etiskt ansvarig,
eller kan i varje fall vara det, utan att utifrån
ha blivit dresserad att lyda någon övermakt,
en herre. Människan är eller kan vara fri och
ansvarig och välja, därför är hon icke djur,
vilket naturligtvis icke innebär att människorna
är så fria, att de gör bruk av sina egenskaper.
I många fall kan de det inte ens, utan att
själva vara ansvariga därför.
Roten mot varje system, lära, eller idé,
som vill beröva människan hennes värde
måste komma från den enskilde!
skulle det annars komma?
Varifrån
Var har vi fienden? Människans fiende
finns i alla läror, som dyrkar sig själva som
högsta värde, som anser människan som ett
medel. Alla cesarer, vilka förkunnar eller låter
göra det, att de är gudar över människorna,
som har att befalla över människorna, vilkas
uppgift är att lyda eller dö. Fienden är alla
kollektiva makter, vilket namn de än bär, som
anser att de är mål, subjekt, människan objekt
och ting. Människan har en gång skapat dessa
makter för att vara medel i hennes strävanden
att uppnå största möjliga lycka, trygghet mot
faror och olyckor och ett säkerställande av
existensen, så långt det är möjligt.
Människan må högt förkunna att det finns
en andlig princip, att människan är
okränkbar, att varje människa har rätt till frihet, att
varje människa har ett människovärde!
Hos alla jordens tänkare, siare och skalder,
återfinner vi hymner till friheten. Frihet är
det bästa ting, som sökas kan all världen
kring, den frihet väl kan bära, sjöng biskop
Thomas redan i början av femtonde
århundradet... Samma ledmotiv: vill du vara dig själver
huld, du älske frihet mer än guld, ty frihet
följer ära — återfinner vi i den amerikanska
oavhängighetsförklaringen, underskriven den 4
juli 1776. Där heter det bland annat: ”Vi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
