Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
på demokratin, ”att de lagt sig vinn om att till
det yttersta tillämpa densamma redan nu på
sina egna organisationer”. Den lokala
självbestämmanderätten är a och o i den syndikalistiska
rörelsen. Varje medlem av en syndikalistisk
organisation skall ha möjlighet att göra sin
mening direkt gällande i praktiskt taget alla
frågor, som angår de gemensamma intressena.
”Referenduminstitutet spelar också en mycket
större roll inom den syndikalistiska rörelsen än
i den reformistiska.”
den reformistiska rörelsen, betonade Hans-
son, genomföres ett ”centralistiskt
förvaltningssystem”, vilket innebär att de lokala
avdelningarna i förbunden måste underordna sig
förbundsstyrelsernas beslut medan de
syndikalistiska lokala organisationerna handla helt och
hållet på eget bevåg och under eget ansvar.
Hansson ansåg att centralismen hos den
reformistiska rörelsen väsentligen betingas av det
centrala understödsväsendet, ”vilket icke
förekommer inom den syndikalistiska rörelsen”. Den
reformistiska eentralismen betraktar han också
som en naturlig konsekvens av
arbetsgivareorganisationens centraliserade
organisationsväsen och kollektivavtalets utveckling till riksavtal,
medan den syndikalistiska decentralismen delvis
skulle bero på att de syndikalistiska
organisationerna på grund av sin relativt ringare
betydelse på arbetsmarknaden inte behöver uppträda
som parter i mera omfattande kollektivavtal.
Denna del av den Hanssonska värderingen
kan icke i allt betraktas som helt
tillfredsställande. För det första kan man säga, att
understödsväsendet på sitt sätt är mera centraliserat
hos SAC än hos LO, därför att det bara finns
en central understödskassa hos SAC medan det
mom LO visserligen finns en central
understödskassa som tillgripes vid större och mera
påfrestande strider, men de allra flesta striderna
finansieras av de mera decentraliserade
förbundskassorna. Trots detta praktiseras alltjämt
den lokala självbestämmanderätten inom SAC.
in organisation har syndikalisterna först och
främst konstruerat med tanke på den sociala
revolutionen, säger Hansson. De har velat
inrätta den så att efterhand som det
privatkapitalistiska systemet under trycket av
arbetarklassens framryckning och angrepp sönderfaller och
142
upplöses, organisationen skall vara i stånd att
uppta och socialistiskt reorganisera alla de
sociala och ekonomiska institutioner, vilkas
vidmakthållande under alla omständigheter är
absolut oundvikligt. Och så citeras följande ur
SAC:s principförklaring:
”Då den första betingelsen för allt mänskligt
liv och all samhällelig och kulturell utveckling
är tillfredsställandet av de materiella behoven,
måste de arbetande massorna i första hand
inrikta sina strävanden och sin kamp på
uppbyggandet redan nu av produktions- och
fördelningsorganismen, genom vilken de kan
övertaga produktion och distribution, en organism
som kan undantränga, övervinna och ersätta
kapitalismens organ och organisera arbetet i
alla samhällsmedlemmarnas gemensamma
Iintresse.” Och ”denna organism skall arbetarna
utveckla med hänsyn till alla livsfunktioner i
samhällslivet och till duglighet att träda i
statens och de borgerliga institutionernas ställe”.
ansson framhöll att syndikalismen är fiende
till staten i vedertagen bemärkelse. Den är
i så mening antiparlamentarisk att den icke
erkänner behovet av central lagstiftning och
förvaltning. Den manar arbetarna att helt sätta
sin lit till ”den ekonomiska kampen” och de med
tanke på denna skapade organisationerna. Den
kända satsen i Karl Marx” Kommunistiska
manifestet, att ”arbetarklassens befrielse måste vara
ett verk av arbetarklassen själv” utgör en av
syndikalisterna själva godtagen definition på
det betraktelsesätt, som ligger till grund för.
syndikalismens uppfattning av klasskampen och
arbetarnas förhållanden till de
privatkapitalistiska företagarna, I denna sats ligger
syndikalismens hela kampfilosofi, den kamp som siktar
till ”fackföreningarnas övertagande av
produktionen”. Eller, som det heter i syndikalismens
Magna charta, Amiensdeklarationen, den
franska syndikalismens program:
”Kamporganisationen av i dag blir morgondagens
produktionsorganisation.”
Men fackföreningarnas övertagande av
produktionen får icke förstås så att
fackföreningarna skall träda i de privata ägarnas ställe
och överta deras privilegier. Syndikalismen
eftersträvar uttryckligen den privata
äganderättens upphävande och äganderättens monopol
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
