Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
världsparlament för freden. Ledamöter till
detta parlament skulle väljas på ett
demokratiskt sätt och själva parlamentet skulle vara
oberoende av regeringarna. På så sätt
hoppades man att kunna utöva inflytande på
Förenta Nationerna. Kongressen intog en positiv
inställning till FN. Dock kräves avskaffandet
av vetorätten, genom vilken stormakterna kan
sabotera alla fredsförslag.
Samtidigt har man dock varit på det klara
med, att det icke kan bli en varaktig fred, så
länge rustningarna pågår. Därför krävdes
arbetarnas kontroll av industrierna och
rustningsindustriens avskaffande.
+
tt viktigt problem för Latinamerika är lant-
arbetarnas situation. Det gäller mest
infödda, indianer, som lever under mycket dåliga
materiella förhållanden och så att säga
utanför den moderna civilisationen. Det
påpekades, att egendomsförhållandena inom de flesta
latinamerikanska länderna ännu den dag som i
dag är är halvt feodala och härstammar från
konkvistadorernas tid. Det kan icke vara tal
om denna befolkningsklass” frigörelse utan en
grundlig och omfattande agrarreform. Den nya
kontinentalkonfederationen intog en rent
socialistisk ställning till problemet, då den
fastslog:
”Den gamla klassiska uppfattningen om den
privata egendomsrätten till jorden måste
försvinna, ty det är jorden och dess produkter
som samhällets liv och folkens väl beror på.
Därför bör samhällets rätt stå över
privatägarnas och samhällets anspråk komma i första
hand. Ingenting skall vara privat, när det är
tal om samhällets rätt och dess
nödvändigheter.”
Utifrån denna grunduppfattning kräves
framför allt en radikal agrarreform och
dessutom ekonomiska möjligheter för
lantbefolkningen att kultivera jorden. Framför allt
skulle de gamla indianska inrättningarna för
jordens kollektiva bearbetning respekteras och
anpassas till det moderna lantbruket och de
nya tekniska jordbruksmetoderna. En stor del
av de delegerade på kongressen kom från
lantbefolkningen och kongressen förstod att de
latinamerikanska ländernas sociala problem ej
kan få en tillfredsställande lösning, så länge
egendomsförhållanden och arbetsmetoder på
landet befinner sig i den stora efterblivenhet,
de brottas med för närvarande.
Lå
Det är således en ny
fackföreningsinternational, som fötts till liv. Hitintills är den
begränsad till den amerikanska kontinenten.
Denna nya organisation vill icke vara
kommunistisk, icke kapitalistisk, men ej heller
syndikalistisk. Det finnes dock både reformistiska och
revolutionära element i den,
Parisinternationalen, som är dominerad av kommunisterna,
har fått ett kraftigt bakslag genom den nya
organisationen i Amerika. Om denna ameri-
kanska konfederation kan få framgång även
utanför Amerika kan endast framtiden visa.
Med syndikalismen har den amerikanska
konfederationen dock flera beröringspunkter än
med den av kommunisterna behärskade
Parisinternationalen.
64
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
