Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
av Kristus och människans traktan för sin själs
frälsning ieke bara är förenligt med tjänandet
av det bestående samhället och fäderneslandet
utan att den är alla kristnas plikt. Giv kejsaren
våd kejsaren tillhör och Gud vad Gud tillhör.
Den högvördige mannen anförde alltid dessa ord
när han talade om nödvändigheten för
medborgarna att samvetsgrant utföra sina legitima
förpliktelser mot staten.”
Med hänvisande till ovanstående kan man
således slå fast, att ledarna av Rysslands
nationella kyrka avskaffat den gamla maximen:
”Du skall icke dräpa.” Likaledes: ”Du skall inga
andra gudar hava än mig!” De har accepterat
kriget, underkastelsen under staten och
helgandet av Stalin. De har kombinerat det materiella
hyckleriet med beskyddet från den statliga
despotismen.
Under pomp och ståt firades 8—10 juli i
Moskva 500-årsdagen av den ortodoxa kyrkans
lösslitande från påvedömet i Rom. I nr 67 av
”Nyheter från Sovjetunionen” återfinnes
några bilder från dessa högtidligheter, som vi tar
oss friheten återge som en illustration till den
kyrkliga prostitutionen — och ståten. (Sid. 113.)
Kor och kristen religion är skilda ting. När
kristendomen bröt fram blev den i viss
omfattning en de fattigas religion, bemängd som
den var med vissa kommunistiska (icke
bolsjevikiska) element. De rika och mäktiga förnam
den snart som en fara för det bestående. Den
sutsattes för de vederstyggligaste förföljelser,
men den bara växte och växte och blev en allt
större fara. Då den icke kunde övervinnas
genom terror gjorde man religionen till en kyrka
som omhändertogs och beskyddades av staten,
utnyttjades av staten till att för massorna
predika undersåtlighet och lydnad för de rika och
maktägande. Man förvandlade religionen till
en boja för folket och ett medel för de rika till
exploatering av de troende massorna.
Det är något av detsamma som under senaste
åren skett i Sovjet. Stalin har tagit kyrkan i
sin tjänst. Först har de ryska despoterna genom
terror sökt utrota religiositeten, men den sitter
allt för djupt rotad i människosjälen isynnerhet
där den är parad med vidskepelse och
okunnighet. Den statsdirigerade ateismen kunde icke
övervinna religionen. Religiositeten började bli
en fara för den bolsjevikiska despotismen.
Inför denna fara gjorde Stalin vad de mäktiga
gjorde under kristendomens första tid, han
ingick allians med kyrkan, med prästerskapet.
Han gjorde den ortodoxa religionen till
statsreligion. Han köpte det högre och lägre
prästerskapet mot att detta predikade massornas
underkastelse under stalinismen för att dymedelst
säkerställa sin världsliga makt. Kyrkan och
prästerskapet prostituerade sig för världslig
välmåga. Lenins ord: ”Religionen är folkets
opium” har fortfarande sin giltighet, men i
dag behöver ”Ieninisten” Stalin ta detta opium
i sin tjänst för att föreviga det ryska slaveriet.
Stalin utnyttjar den ortodoxa kyrkan för
sina politiska syften. Kyrkan predikar nu som
förr massornas plikt att underkasta sig sina
härskare, att gå ut i krig och låta sig slås ihjäl,
när de så befaller. Kyrkan som ett medel till
massornas förslavande är en av de väsentliga
betingelserna för att en regering skall kunna
driva sitt folk ut i kriget mot andra folk. Vid
500-årsjubileet i Moskva antog den talrika
församlingen av ortodoxa kyrkofurstar ett
uttalande mot den romersk-katolska kyrkan
(formellt mot Vatikanen) och beskyllde den för
att förbereda ett nytt världskrig mot
”demokratin i världen”, d. v. s. mot den ryska
despotismen och dess satelliter. Uttalandet har
naturligtvis rätt, när det fastställer, att Rom
alltid hållit med denna världens mäktiga mot de
svaga och exploaterade, men inte har den
ortodoxa kyrkan gjort något annat och inte gör
den i dag något annat än betald drängtjänst åt
de mäktiga i Moskva mot massorna av fattiga
och exploaterade ryska bönder och arbetare. I
dag förstärker den den ryska despotismens
maktställning och välsignar slaktoffren för
nästa sammandrabbning. Den är ett köpt
avskum.
115
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
