Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
betyda att acceptera propagandan som ett
nödvändigt ont, och därmed lögnen. Det skulle
betyda att utlämna oss till en maskin, som
slutligen hamnar i statsorganisationen.” Med
sådana utgångspunkter proklamerar La Fédération
en aktiv kommunalpolitik: ”Utifrån kommunen
måste hela landets struktur förnyas”. ”Utanför
statens måste ett nytt samhällslivs organ
byggas upp. Kommunerna och de sociala
organisationerna i kommunernas ram ska tillsammans
bilda de nya grundvalarna för nationens liv.”
D? är tydligt att denna grupp lägger
huvudvikten vid kommunen. En av dess mera
omfångsrika broschyrer heter också ”Le
Fédéralisme par la Commune”, Federalismen genom
kommunen, (61 sidor); här utvecklas hela
teorin i större sammanhang. ”Med kommunen”,
heter det i ett förord till detta arbete, ”förstår
vi inte utan vidare den administrativa kommun
som i dag existerar, utan den grupp av
kommuner eller de delar av bestående kommuner som
representerar den optimala storleken för en
effektiv förvaltning samt människans intima
förbundenhet med denna grundläggande
institution.” Även i detta arbete läggs
frihetsbegreppet till grund. En centraliserad regim som
den franska kan i grund och botten inte vara
demokratisk. Paris” övervikt över den franska
provinsen är något helt anormalt. Till vår
glädje upptäcker vi att författaren till
broschyren bygger på schweizaren Adolf Gassers bok
om Kommunalfriheten som Europas räddning,
som föreligger på tyska, franska och italienska.
Verket betecknas med rätt såsom
kommunalfederalismens grundläggande.
Det betonas här att kommunen inte uppfattas
som något absolut, utan endast som huvudlänk
i federalismens organisation: ”Inte är det
meningen att ersätta guden stat med någon annan
falsk gud.”
För Frankrikes del gäller det att bryta den
enhetsstatliga förvaltningen, så att framtidens
nya stora församlingar kan ta initiativet.
Landet måste bestå av många fria republiker.
Också föreningslivet som i Frankrike
uppblomstrat alltsedan 1901 (då föreningsfientliga
lagar ersatts av en friare lagstiftning på
området) är kallat att spela en roll i ett förnyat
kommunalt liv. Visserligen finns det många
intetsägande småföreningar och andra stora,
där medlemmen endast betalar sina
kontingenter utan att medbestämma över föreningens
liv; i många avseenden skulle emellertid
föreningarna kunna få nytt liv genom att bli
bärande organ för kommunallivet. Men dessutom
måste alla individuella friheter principiellt
garanteras av kommunerna.
I den gamla CGT:s stadgar är det tal om
federalism och frihet, och om självstyre för de
organisationer som bildar CGT. ”Men
syndikalismen har inte förblivit sin anda trogen.
Arbetsbörserna, som var verkligen kommunala
institutioner, syndikalismens
nyckelorganisationer, hade upprätthållit den direkta kontakten
mellan organisationen och dess medlemmar...
men de har blivit avkopplade till förmån för
federationerna <(industrifederationerna), och
dessa i sin tur har helt underordnats CGT:s
centralbyrå, de har därmed också underkastats
staten och är dessutom hotade av
”kolonisering”... (Med kolonisering menar författaren
den partipolitiska, speciellt den kommunistiska
penetrationen i fackföreningarna.)
<Fackföreningarnas liv underordnas allt mer
centralinstanserna, och dessa partierna eller staten.
Medlemmarna upphör att representera dess liv.
”På detta sätt överger syndikalismen (=
fackföreningsrörelsen) sin egentliga idé;
fackföreningen absorberas av partiet, partierna av ett”
enhetsparti och resultatet blir den värsta
totalismen.” Vi måste återgå till kommunerna,
medelst den ”direkta aktionen” som det heter i
vår citerade broschyr. Författaren tycks mena,
att kommunala organ ska utföra de funktioner
som enligt deras uppfattningar tillkommer
självstyrande kommuner, även utan att hålla
sig till lagen. Denna politik kan vara radikal,
men behöver inte vara brutal. I samband med
dessa grundkrav skisserar broschyren sedan 1
flera utförliga kapitel grunddragen för en ny
kommunalpolitik på skolväsendets,
näringslivets, den offentliga ordningens,
stadsbyggandets, kommunikationsväsendets och andra
områden. I många avseenden kan enstaka
kommuner vara för svaga för att prestera något
positivt och effektivt på det ena eller det andra
området; här går det att avhjälpa bristen
genom förbund mellan flera kommuner.
123
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
