Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Syndikalismen. Av Poul Jouteau
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
SYNDIKACISMEN
Av Pol Jouteau.
Människan födes till jorden
för att leva, älska, arbeta, dö. Naturen
skänker således cn naturlig rätt till livet åt
de efter varandra följande generationerna,
genom vilka människosläktet vidmakthåll es
genom sekler enligt förvandlingens lag:
födas, leva, dö.
Följaktligen har människan från
födelsen en naturlig rätt att äta sig mätt utan
att lida, att arbeta utan tvang, att leva
lyckligt utan fjättrar, att vara fri utan
tyranni.
Varför bevittna vi då sedan urminnes
tider olikhet i livsförhållandena i de
mänskliga samhällena? Varför sökte icke
samhällena den gemensamma lyckan i alla
samhällsmedlemmarnas frihet? Varför se vi
bland de olika människosläkten, som befolka
vår jord, olika och motstridande kaster,
fattiga och rika, dagdrivare och arbetare,
exploatörer och exploaterade, herrar och
slavar? Varför leva en del i lyx, glädje och
överflöd, medan så många andra dö i
hunger och elände?
Därför, att sedan långa tider tillbaka un- .
der mänsklighetens historia har vissa
grupper, de starkaste och brutalaste, förstått att
kuva de svagaste och påtvinga dem
erovra-rens rätt. Dessa mäktiga, skickliga och
listiga ha förmått att behärska tänkandet
hos den stora majoriteten av människor,
omforma deras mentalitet efter sitt sinne. De
ha förmått göra sig till herrar och behärska
de andra, som blivit deras slavar. Högmodet,
äregirigheten och egoismen har sedan närt
herraväldet och auktoriteten, som
framkallat hat mellan folket och tillintetgjort
broderlighet och vänskap. Detta har befrämjat
clet onda hos människorna.
Det ar på grund av dessa sociala
orättfärdigheter som sedan sekel tillbaka de svaga,
-lavarna, ständigt, försökt att befria sig
’i-ån herrarnas ok, att revoltera emot ty-
rannerna för att återtaga sina ursprungliga
och naturliga rättigheter.
Under varje förtryckets epok ha således
de martyriserade folken rest sig mot
förtryckarna av alla slag. Ur det faktum, att
mänskliga varelser lida ont, springer
revolterna spontant fram; det är därför de
misshandlade arbetarna ena sig i olika
sammanslutningar för att bekämpa sina
motståndare.
Det har således under de olika epokerna
uppstått tvenne samhällsklasser: herrar och
slavar, feodalherrar och livegna, bourgeoisi
och proletariat, kapitalister och arbetare.
Och under allt detta föra de mänskliga
samhällena en jämmerlig tillvaro,
korrumperade och inhumana, blödande av sår och
vanprydande utväxter; men samtidigt
för-brödras inom alla raser ”det lägre folket”,
än öppet och än hemligt, och övar
repressalier mot tyrannerna, despoterna,
blodsugarna.
Och under seklernas lopp se vi hur
Egyptens slavande massor göra uppror mot
pyra-midernas faraoner, hur de romerska
trä-lama under fipartacus ledning resa sig mot
eecsarerna, hur nazarecn och slavarna jaga
penningmånglarna ur templen, hur de
grekiska heloterna under sjätte seklet kastar
tillbaka erövrar na utanför de befästa de
städerna, jacqueriernas bondekrig, de engelska
outlaws, medeltidens trälar och nutidens
proletärer i ständigt uppror. Vi ha sett hur
de revolterande under dc olika regimerna
sammanslutit sig: de ursprungliga
frimurarna, bondesammanslutningarna,
korporationerna, brödraskapen,
hjälpsammanslut-ningama, alla de sammanslutningar, som
skapades under impulser från den första
Internationalen, och slutligen syndikalismen.
Syndikalismen håller nu på att rotfästa
sig i arbetets värld, nationellt och
internationellt, men den ar framfödd ur erfarenhe-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
