Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Syndikalismen. Av Poul Jouteau - Nationalism och krig. Av A. Giovanetti
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Nationalism ocf) krig.
Av A. Giovanetli.
i.
UNDER INFLYTANDE AV DET
EXAL-terade tillstånd i vilket deras idéer
försätta dem, för att över andra framhäva
värdet av sin egen nationalitet, eller för att
härska över andra länder, betrakta alla
länders nationalister sin egen ras som
överlägsen alla andra vare sig pa grund av dees
traditioner, på grund av dess kultur eller
på grund av inneboende värde. Men oftast
bli de löjliga om man underkastar deras
påstående en vetenskaplig granskning.
Varje land skulle — om man fick tro
dess nationalister — vara det utvalda, som
historiskt skulle vara utpekat att diktera
lagarna för världeu, att taga ledningen av
densamma, att bestämma över dess öde, att
påtvinga den sin speciella civilisation^ sina
andliga — och icke minst — sina
industriella produkter.
Fordom voro judarna ”det utvalda
folket”, fastän icke långt före det triumferade
egypternas tusenåriga civilisation. Senare
trodde man att romarna voro de enda
sanna representanterna för den civiliserade
världen, dessa som i sin tur hade öst ur
grekernas, umbrernas och toskanernas
källor, vilka senare kunde smickra sig med att
representera en betydligt äldre och högre
civilisation.
Man skulle kunna — om man därom ville
bemöda sig — på detta sätt fortsätta att
examinera de folk och civilisationer ’som
Syndikalismen är rätten till livet genom
arbete utan tvång; instiftandet av ett
samhälle där var och en ger sin del av arbetet
och var och en har rätt till sin andel av
välståndet. Syndikalismen, som vilar på
frihetens princip är negationen av all
auktoritet; den är proletariatets klasskamp mot
följt efter varandra, åtminstone de mest
kända i historien. Och fenomenen ha alltid
upprepat sig och upprepa sig utan avbrott
med en nästan, förkrossande monotoni.
I. våra dagar talar man om en vit ras,
överlägsen alla andra, även den europeiska,
som likväl är vit även den; det är
Nordamerikas anglosaxiska.
Den gör anspråk på att vara mera
framskriden än någon annan, vara överlägsen
alla andra och förväxlar i sin exaltation sina
egenskaper och de synnerligen gynnsamma
territoriella villkoren ur vilka den hämtar
näring; den har ett territorium som är
fruktbart och rikt pa alla produkter och
därför gynnsamt för en hastig och underbar
utveckling av den egna industrien och det
egna jordbruket, för vilket man dock icke
har mindre att tacka miljoner människor av
andra raser, vilka immigrerat sedan mer
än ett sekel tillbaka och som tillfullo
ådagalagt att de icke äro underlägsna den
anglosaxiska rasen varken med avseende på
graden av civilisation, intelligens eller
produktiv kapacitet.
Den nationalism som sedan långt tillbaka
slagit igenom i Tyskland efter Wilhelm I :s
rekonstruktion av kejsardömet, har blivit
den farligaste för Europa i sin rivalitet till
den franska chauvinismen. Världskriget var
hlott den oundvikliga konsekvensen av
nationalismens förbannelse, som härjar alla
bourgeoisiens diktatur; den reser sig med
alla medel mot militarismen, kapitalismen,
statsväldet. Dess ende fiende är
kapitalismen under alla dess former. Den känner
endast ett band: solidaritetens och
samvetets ; ett enda fosterland: världen; en enda
devis: en för alla och alla för en.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>