Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Om socialismens närmaste uppgifter. Av Dr Max Nettlau
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
det sig med den nationalism som 1918
förverkligade sina strävanden: den
sonderstyc-kade ekonomiska h ushål ln ingso mrå den,
kvarlämnade delar av Centraleuropa som
sorgliga ruiner och försökte att konstruera
en autonom hushållning för de konstlat
skapade nya statsbildningarna, en summa av
onaturligt godtycke, som i stigande grad
frambringat ett tilltrasslat kaos i
Mellaneuropa och i det angränsande Östeuropa.
Medan den även utan detta genom så
många erövringskrig störda världshistorien
hittills åtminstone förfor ekonomiskt
förnuftigt, infördes härigenom direkt
ekonomiskt ofömuft i den europeiska
utvecklingen. Tidigare erövringar och anncktioner
hade aldrig förr kvarlämnat levnadsodugliga
isolerade rester, utan de drabbade områdena
blevo delar av en existerande normal
ekonomisk organism, vilken, hur mveket an
enskilda privatintressen drabbades, do ek
erbjöd massan av befolkningen
genomsnittligt normala levnadsbetingelser. Det är
alltså. en ny princip, som trätt in i livet: den
underlägsnes fullkomliga ekonomiska
degra-dering.
Detta drabbar syndikalismen och
socialismen direkt, därigenom att en ökad
differentiering av Europas folk kommit till
stånd och tränger interna tion alit et,
ömsesidig förståelse, möjlighet för gemensam
aktion, ett relativt jämlöpande fortskridande
i det socialistiska medvetandet o. s. v.
allt längre och längre tillbaka . De
arbetare, som sammanslöto sig i 1864 års
International, utgjorde en relativt homogen
massa; varje internationell sammanslutning
av i dag uppvisar en enorm skillnad bland
arbetarna: parias och i relativt behagliga
förhållanden levande; till desperata
handlingar beredda och element som känna sig
relativt tillfredsställda; sådana, som sta gent
emot en relativt maktlös bourgeoisie och
sådana, som stå nästan alldeles maktlösa
inför en blomstrande kapitalism. Överallt
mycket olikartade element, som bli varandra
främmande, medan i de enskilda länderna
— just på grund av dessa förhållanden —
bourgeoisie och arbetare rycka varandra allt
närmare.
Ty eländet i de utarmade länderna
verkar även tillbaka på de rika länderna, vars
utländska marknad förminskas under
konkurrensen från de utfattiga länderna, under
det de dock, med uppbjudandet av all sin
politiska makt, sträva att bevara sitt
relativa välstånd. Detta sammanlänkar
bourgeoisien och statsmakten, och även
arbetarna lägga, med arbetslösheten inför ögonen,
icke något allvarligt hinder för den starka
staty politiken. På detta satt blir
arbetarerörelsen själv statsuppehållande och statligt
nationell, och motsättningarna mellan
folken och .staterna, ur vilka utvecklas nytt
elände, nya kriser och kanhända nya krig,
finna icke längre i socialismen någon
allvarlig hekämpare. Önskan om att icke se
det egna landet sjunka ned till de andras
elände är starkare än den internationella
solidar i tets känslan, vilken redan under åren
med relativ likhet i de europeiska
arbetsförhållandena icke åstadkommit några
väsentliga prestationer och icke förhindrat något
krig ifrån 1870 till 1914. Och naturligt nog
har den ännu mindre utsikter att göra sig
gällande sedan efter 1918 den skildrade
skillnaden mellan länderna ständigt
befinner sig i tillväxt.
Sorgliga utsikter. Var skall man kunna
finna en utväg?
Alla flitiga socialisters, syndikalisters
och anarkisters ansträngningar förmår icke
ensamma att övervinna hindren: man. gör
nog så kraftiga ansträngningar, men den
grund på vilken man står, glider
oupphörligt bakåt, så att man trots alla
ansträngningar till uppåtstigande och
framåtträn-gande glider allt längre tillbaka och sjunker
allt djupare ned. Lokala utbrott, sådana
som exempelvis den 15 juli i Wien äro
produkter av rent lokala och i stigande grad
olikartade förhållanden i varje land. De
bli inga exempel eom efterföljas. Till och
med bedömandet av denna händelse i
grannländernas mest avancerade tidningar visar
hur främmande man blivit för varandra.
Summariska ”lösningar’ efter den från
Moskwa rekommenderade schablonen
förkastar av proletariatet, som åtminstone i detta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
