Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
det kommunistiska partiet, vilket sprängde
revolten under förklaring, att tiden icke var
inne.
Tre månader senare, sedan regeringen
tack vare detta förräderi kunnat
undertrycka revolten, massakrera några tusen
arbetare oek bönder och kasta andra
tusen-deu i fängelserna, sedan borgerskapets
militära krafter blivit förstärkta, ville det
kommunistiska partiets ledare giva signal
till en ny revolt. De frågade sig ieke om
ögonblicket var lämpligt eller ej, de
handlade efter order. Har det i den
internationella arbetarrörelsens historia begåtts en
förbrytelse mera avskyvärd än den, som
begicks emot de bulgariska
arbetaremassorna av det kommunistiska partiet 1923? Vi
ftänna intet.
Den order, som mottagits från den högre
ledningen, påbjöd handling. Det
kommunis-tiska partiet skulle förbereda en resning,
d. v. s. en statskupp. Enligt den
leninistiska marxismen gällde det att taga makten
genom en kupp, som ieke var förutsedd av
borgerskapet. Det kommunistiska partiet
skulle därefter genomföra den ekonomiska
omvandlingen. Men den fascistiska
regeringen sov ieke. Uppmärksamt följande
don diskussion, som fördes inom komintem
beträffande de bulgariska händelserna,
förutsåg faran, och innan det kommunistiska
partiet hade kunnat företaga sig någonting
som helst, tilldelade den det ett hårt slag.
Den arresterade några tusen män och ibland
dem de mest aktiva inom partiet, först ocli
främst alla de ledande, för att på detta satt
hugga huvudet av den rörelse, som
förbereddes. Revolten bröt likväl ut i
september, och det var sålunda det hjältemodiga
uppror började, som är känt umder namn
av seplemberupproret.
Vilken var nu den verkliga karaktären
hos denna rörelse? Var den en politisk
rörelse, organiserad och dirigerad av det
kommunistiska partiet för ett
besittningstagande av den politiska makten genom detta
parti? Eller var den en social rörelse, där
den huvudsakliga faktorn var
arbetaremassorna, som — om än oklart — eftersfaréU
vade alt tillintetgöra de rådande politiska
och ekonomiska institutionerna för att
ersätta dem med nya institutioner, som
kunde skänka de arbetande massorna ekonomisk
oeh politisk frihet? Jag svarar: den var
båda delarna.
Som jag redan förklarat, var denna
rörelse provocerad av de kommunistiska
ledarna, vilka handlade på order. Men snart
nog generaliserades rörelsen. Hela
regioner reste sig, ieke på order av
kommunisterna, men helt enkelt drivna av
nödvändigheten att slå ned den ovärdiga regim,
som förslavade massorna. Oeh ledningen
av revolten, som i flera regioner var
allmän, gled snart ur händerna på de
kommunistiska spetsarna, vilka för övrigt voro
odugliga till att leda rörelsen. Blodiga,
under flera dagar varande
sammandrabbningar kom till stånd, men arbetarna voro
dömda att förlora striden, ty den var vid
denna tidpunkt alltför ojämn. Revolten
måste oundgängligen förloras. Den
förlorades av följande orsaker:
1. Regeringen disponerade över en allt
för stor militärstyrka.
2. Den mäktiga revolutionära rörelse,
som existerade före den 9 juni, var nästan
fullständigt tillintetgjord efter den första
revoltens undertryckande. De förbindelser,
som bestått mellan de olika regionerna»
revolutionära krafter, voro nästan utplånade,
oeh vid septemberupprorets utbrott stodo de
revolterande områdena isolerade. De
måste kämpa isolerat och blevo övervunna.
3. Det kommunistiska partiets
organisationer voro till största delen sammansatta
- icke av arbetare, men av småborgare, av
advokater och intellektuella av alla slag,
vilka med nödvändighet måste förråda den
revolutionära saken under den öppna
kampen.
Denna senare omständighet var av
utomordentlig betydelse. Vi operera icke här
mod tomma ord. Vi skola framhålla en del
fakta ibland tusen andra, som vi känna.
I regionen B our gas, en betydande hamn
vid Svarta havet, där det kommunistiska
partiet hade en betydande organisation,
reste sig bönderna överallt. Då betydande
militära krafter voro koncentrerade i sta-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
