Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ARBETSLÖSEX
initiativ och som en sekundär faktor den
risk företagaren löper. Från arbetarnas sida
besvaras frågan med cn hänvisning till
utsugningen av lönearbetet, oeh även här får
man vara glad om man ieke får till svar den
gamla marxistiska frasen, att ”all profit
blott är obetalt merarbete”.
I en senare artikel skola vi också här
öppna diskussion en, för det första för att
framhålla vilken rik källa till företagarevinst
beslagtagandet av naturtillgångarna alltid
varit, isynnerhet inom storindustrien (källor,
vattenfall, gruvområden o. s. v.) Samtidigt
skola vi också betrakta spekulationens
inflytande, isynnerhet när den understödjes av
en koalition av företagarna i form av t rus ler
och karteller. Ty slutligen kommer för de
industriella och kommersiella företagarna
och den profit de erhålla endast bytesvärde
och marknadspriser i betraktande och ieke,
som t. ex. Karl Marx trodde, varans
prodnk-tionmärde. Även här gives det på varje
marknad köpare oeh säljare.
Äntligen skall även framhållas
exploate-ri/ngeu av patent er och nya uppfinningar,
tillverkningen av underhaltiga varor,
förfalskningen ao levnadsmedel o. s. v., som
sekundära källor till företagarevinster. Man
ser hur ofta det även här göres våld pä
sanningen i den offentliga diskussionen, när ä
ena sidan endast ledningen av företaget oeh
å andra sidan endast utsugningen av
arbetskraften betraktas som källa till
företa-garevinsten.
För att slutligen fästa uppmärksamheten
på hur även de av socialdemokraterna
framskjutna argumenten ofta icke kunna
aecep-teras av arbetarna utan en viss försiktighet,
skall jag efter de här omnämnda faktorerna
gå in på frågan om naturtillgångarna.
Det har alltid varit mig en gåta, hur det
varit möjligt, att den ensidiga marxistiska
teorin om arbetsutsugningen fått insteg
bland kommunister*, utan att ha blivit kom-
* Ordet användes icke här i den politiska mening,
som det efter erövrandet o v den politiska makten i
Ryssland sä. ofta gives av bolsjevikerna, utan i den
ekonomiska betvdelae, som det brukats sedan ett
halvt århundrade tillbaka i hela Väst- och
Sydeuropa. Ghr. O.
p let ter ad med teorien om tillägnandet av
naturrikedomarna, ja, hur man kunnat kalla
Marx’ Da,’, Kapital för ”arbetarklassens
bibel”. I varje fall har detta faktum haft ett
inflytande dithän, att inom många
socialdemokratiska kretsar besittnings tagandet av
jord oeh grund blivit mycket mindre
framhävd än lönestriderna och oppositionen mot
arbe ts utsugni ngen.
För Marx sjalv var saken mycket enkel.
Han hade redan i begynnelsen av Das
Kapital helt enkelt abstraheral alla andra
faktorer än utsugningen av arbetskraften:
”Bortser man nu från varans bruksvärde”, heter
det hos honom, ”så har den bara ännu en
egenskap, den av arbetsprodukt.” (Das
Kapital, I Band, Kap. I, tredje upplagan, s, 4)
Och likväl har ingen bättre än Karl
Marx karakteriserat den materiella
rikedomens natur, när han återupprepar William
Peltys bevingade ord: ”Arbetet är
rikedomens fader, jorden dess moder.” (Samma
arbete, s. 10).
Men Marx har aldrig förklarat för oss,
hur man kan analysera den materiella
rikedomen och bedöma dess värde, när man helt
enkelt ”bortser” från det stora inflytande
som ”modern”, jorden, har utövat på
densamma.
C h ris tian C o mel iss en.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
