Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
nomiska kampoi‘ganisationernas fullständiga
fastlänkande vid det härskande partiets
politiska intressen, till förfång för. arbetarnas
ekonomiska intressen, till förfång för
socialismen. Ilela den erfarenhet, som in
vunnits ifrån de olika ländernas respektive
socialdemokratiska regeringar, talar härför.
Ut ifrån denna synpunkt, kan det
naturligtvis icke ligga i syndikalistemas intresse
att förhjälpa det socialdemokratiska partiet
till politisk seger. Yi anse för övrigt icke,
att lagen skall bekämpas i parlamentet, men
väl på arbetsplatserna. Och om arbetarna
ha t il ja, så ha de oekså makt att bär
fullständigt göra den betydelselös.
*
Under debatten i riksdagen om
lagförslaget stönade de socialdemokratiska talarna i
sin själanöd: lagen kommer att arbeta
syn-dikalistema i händerna! De voro mera
förskräckta över denna utsikt, än över lagen
för övrigt.
De goda politikerna ha kanske icke
alldeles orätt i sin ängslan. Ty det
effektivaste sättet att undandraga sig lagens
verkningar är att icke ingå avtal. I stället för
avtalet måste man sätta registret. Lagens
existens kommer således att verka som en
permanent agitation för syndikalistiska
metoder. Förnuftigt utnyttjad bör lagen
således kunna bli till godo för
arbetarerörelsen, eller åtminstone icke uteslutande av
ondo.
Det kan måhända då synas mången
meningslöst, att vi svu dika lister vänt oss emot
lagen med en sådan skärpa, som vi gjort.
Men vi ha. gjort detta, därför att lagen är
en begynnelse- till en polismässig
inblandning i och kontroll över do ekonomiska
kamporganisationernas angelägenheter; den
är en begynnelse till ett statsförmvnderskap,
som vi med alla krafter måste motsätta oss.
Är det då verkligen sä farligt? Betyder
egentligen lagstiftningen så mycket ? Är
det likväl icke så, att det är dc ekonomiska
faktorerna som äro de avgörande?
Arbetarna behöva bara stärka sina
organisationer för att omintetgöra lagens alla anslag.
Detta, resonemang är logiskt nog, men det
är litet för schablonmässigt. Vi måste be-
reda oss på en hel rad lagar, den ena mera
ingripande än den andra. Staten som
lagstiftande instrument, är blott ett redskap
för kapitalismens ekonomiska intressen.
Dessa lagar kunna motverkas genom ökad
organisatorisk makt från arbetarnas sida,
förutsatt att arbetarna lämnas tillfälle att
stärka sina sammanslutningar! Men det är
inte så alldeles givet.
Överallt i världen framträder en tendens
hos kapitalismen att ersätta den något
uppmjukade politiska demokratismens stat med
den stenhårda politiska diktaturens stat,
såsom varande en statsform, som är mera
användbar för de kapitalistiska intressena.
Avtalslagen är blott ett tecken på att denna
utvecklingstendens bort mot en fascistisk
statsform även börjar göra sig gällande i
det här landet. Fortsätter denna utveckling
så att vi till sist når fram till en politisk
situation, där fackorganisationerna ställts
under förmynderskap av polisen, där de
inlemmats som kuggar i den kapitalistiska
statens maskineri oeh organisationernas fria
verksamhet således strypts, så skola vi nog
få erfara, att den politiska
maktinstitutio-ncn staten är organisationsväsendets
överman. För att ådagalägga detta behöver man
blott hänvisa till ställningen i Italien,
Spanien, Portugal och andra länder, där
arbetarna berövats möjligheten att använda
sina organisationer som vapen i klasskampen.
F,kitiftu till Pelle:
— Det här ämnet, som vi fick av mäster Möller
blir ju en utmärkt boja. öara vi mi kunde fä
brottslingen alt liåUa sig lugn medan vi fängslade
honom. (F. T). P.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Dec 12 01:45:34 2023
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/syndikal/3/0074.html
