Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DANSKA KLASSKAMPEN OOII AVTALS LAGSTIFTNINGEN
85
nom paragraf 23 få tillerkänt sig allena
-herraväldet över arbetsplatserna, ratten att
leda och fördela arbetet och antaga och
avskeda arbetare, så framställdes dessa krav
i Danmark redan 1899 oeh genomdrevos
medelst den största lockout, som landet dittills
bevittnat. Den överenskommelse som då
träffades bildade inledningen till den
juridiska sÖndermalningen av den danska
fackföreningsrörelsens strider.
Med sep tem ber överenskommelsen av 1899
mena vi således den överenskommelse, som
träffades den 5 september angivet år mellan
å ena sidan Dansk Arbejäsgiver- o g Me
ster-fo rening (ar betsk öparn as h u v u dorganis
a-tion) oeh å andra sidan De Samvirkende
Fagförbund i Danmark (arbetarnas
landsorganisation), vilken senare bildats i jan.
1898. Överenskommelsen blev ett resultat
av en strid, som började med en obetydlig
konflikt bland snickarna på Jylland, men
som, till följd av det goda stridshumor i
vilket de danska arbetsgivarna befunno sig,
utvecklades till en allmän lockout inom
byggnads- och järnindustrin, varigenom c :a
30,000 man kastades ut i svält. Den trädde
i kraft den 24 maj och slöts först den 5 sept.
Under denna lockout visade återigen
arbetsköparna vilken ringa respekt de i själva
verket hysa för avtal, om de ekonomiska
intressena kräva att de trampas under
fotterna. Flera sådana avtal, som slutits inom
de båda industrierna mellan arbetsköpare
oeh arbetare på de lokala platserna, brötos
utan vidare skrupler. Flera fackförbund
stämde arbetsgivarna för dessa avtalsbrott
infor det 1898 upprättade permanenta
för-likningsinstitutet. Men betecknande för den
”rätt”, som redan då inaugurerades i
klass-striderna, är, att denna institution
visserligen förklarade att arbetarna hade ”moralisk
rätt”, men att arbetsgivarna likväl ej kunde
juridiskt dömas.
Som sagt, slutet på storstriden blev 5:te
september-överenskommelsen. Och det är
rätt så betecknande, att den officiellt blev
firad med jättemöten oeh illumination!*
Yad innebar då denna överenskommelse,
som kunde ge anledning till lyriska
utsvävningar?
Det är i huvudsak tre punkter i denna
överenskommelse, som icke blott är det
karakteristiska för överenskommelsen själv,
men som också blivit grundläggande för de
rättsliga normer enligt vilka de danska
arbetarna få lov att kämpa mot sina
klassfiender och utan vilkas vederbörliga
beaktande deras kamp är och bliver mer eller
mindre ”rättsstridig”.
För att kunna bedöma
septemberöverens-kommelsen är det således nödvändigt att
återgiva dessa tre punkter. De lyda som
följer:
överenskommelsens § 2 :
Dan* k Arbeidgiver- o g Mesterforenmg och De
samvirkende Fag förbund erkänna härmed varandras
berättigande till att antingen påbjuda eller godkänna
arbetsinställelser; doek må ingen lockout eller strejk
av vilken som helst grund eller omfattning påbjudas
eller godkännas av någondera parten innan den är
beslutad med minst ii/4 av de avgivna i Österna på
etr. enligt vederbörande organisations stadgar därtill
berättigat samman trade. Det ål ig Ser vederbörande
att förelägga ett sådant möte förslag om att
arbetsinställelse »kall skriftligen delgivas den anctra
huvudorganisationens arbetsutskott (JL’o r rett ningsutvalg)
minst 14 dagar innan arbetsinställelsen enligt
förslaget akall äga rum, oeh det skall pa samma sätt
givas den andra parten meddelande om mötets beslut
minst 7 dagar innan arbetsinställelsen träder i kraft.
Pur terna förplikta sig till att icke godkänna eller
un-de)stödja någon strejk eller lockout, såvida den
etablerats i stTul med ovan anförda bestämmelser.*
Som strejk eller 1 nr; kon t betraktas om arbetsplatser
eller verkstäder systematiskt avfolkas eller efter hand
stängas under huvudorganisationerna eller någon
under dessa hörande organisationers modverkan eller
med deras gillande eller tysta godkännande, efter att
de från motparten blivit underrättade därom. Det
överenskommes därjämte, att det skall betraktas som
ett brytande av denna överenskommelse om
arbetare-eller arbetsgivareorganisationer, som stå utanför de
ovan nämnda huvudorganisationerna eller hava utträtt
ur desamma, under strid med någon av dessa eller av
de under dem hörande organisationer understödjas
av någon genom denna överenskommelse förpliktigad
part.”
Överenskommelsens § 4:
”Arbetsgivarnas rätt till att leda och fördela
arbetet samt tUl att använda den efter deras mening
vid vutje tillfälle passande arbetskraft erkännes,
eventuellt understödjas av arbetarnas
huvudorganisation.”*
Se ”Sociald. Årh.”, svensk upplaga, band Ii.
* Kursiveringen min. G. S—m.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
