Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Men Voldgiftsretten fann (let likväl icke
ådagalagt att det förelåg blockad eller
bojkott, i trots av att den ansåg att systemet
kunde inrymma fara for missbruk! Och
naturligtvis frikändes arbetsgivaren från
ansvar medan arbetarna ådömdes att betala
rättegångskostnaderna. En dansk
arbetare-kommentar till detta avslag framhåller
också, att efter detta utslag — mot vilken ingen
appell givess! — är det föga utsikt till att
kunna förebringa dc ”rättsliga bevis”, som
äro erforderliga för att ådagalägga
tillvaron av bojkott eller bl oekad.
Så djupt har septemberöverenskommelsens
innehåll och den därpå grundade
lagstiftningen gripit tag om den danska
arbetareklassens strider, att i händelse tvist föreligger
mellan två fackförbund om till vilketdera
vissa arbetare skola vara organiserade, så
avgör skiljedomstolen till vilket förbund de
skola ansluta sig!
Under sådana omständigheter kan man
icke förundra sig över, att klasskampen i
Danmark till utomordentlig grad
förvandlats till en ”klasskamp” i juristeriets frack.
I stället för den direkta aktionen, som eljest
ar de ekonomiska kamporganisationernas
naturliga komplement, har trätt processand et
inför skiljedomstolen. Och i vilken grad
arbetarnas intressen avgöras av den
kapitalistiska statens skiljedomstol, framgår i någon
mån därav, att under perioden 1922—1927
handlades av den ständiga skiljedomstolen
icke mindre än 501 ”mål”, av vilka 231
an-hängiggjorts av arbetarna och 268 av
arbe tsköparna, medan tvenne mål dragits
inför domstolen av båda parterna.
Helt naturligt är det arbetsköpama, som
flitigast utnyttja den skiljedomstol, som hal
sin direkta upprinnelse i den av ar
betsköparn a påtvingade septc mberö ver en skomm
elsen. Det är de som anhängiggöra de flesta
målen, men även arbetareparten söker i; stor
utsträckning sin ”rätt” hos denna domstol,
så som det av föregående siffror framgår.
Skiljedomstolen, har två sätt på vilka den
kan fiälla dom med! ekonomiskt kännbara
följder: å ena sidan kan den ådöma den
förlorande parten att bestrida dc ofta
betungande rättegångskostnaderna, å andra sidan
kan den ådöma skadestånd eller
ersättnings-plikt (bod og erstatning).
Vid de under perioden 1922—1927
behandlade målen ådömdes arbetareparten att
utbetala rättegångskostnader med 34,400 kr.
medan arbetsköpareparten slapp undan med
26,000. Vi se således, att av ådömda
rättegångskostnader har arbetareparten fått
utreda omkring 60 procent, medan
arbetsköpareparten sluppit undan med eirka 40 proc.
Än starkare framträder denna tendens
beträffande de ådömda skadeståndssuinmorna.
Under perioden 1922—1927 har icke mindre
än 88 domfällningar med skadestånds
påföljd företagits. Härav ha 25 domar
avkunnats till arbetsköparnar nackdel, men
icke mindre än 63 till arbetarnas nackdel.
Domarna ha för arbetsgivarnas del medfört
ådömandet av en skadeståndssumma på kr.
16,062, medan arbetarna ådÖmts en summa
på 60,342 kr. Av det totala
skadeståndsbe-lopp, som sålunda ådömts parterna, ha
arbetarna fått betala 79 proc. medan
arbets-köparna sluppit undan med 21 proc.
Det totala beloppet för såväl
rättegångskostnader som skadestånd utgör 140,204 kr.
Av detta belopp har arbetarna ådömts
utbetala 100,142 kr. eller 71,4 procent medan
arbetsköpama sluppit undan med 40,062 kr.
eller 28,6 proeent.
Denna omvandling av den danska
fackföreningsrörelsen från kämpande
organisation till processinstitution har genomförts till
stor del med arbetareorganisationernas egen
frivilliga medverkan. På grund av
septemberöver cnskommelsen har det oupphörligt
inträffat det ena fallet efter det andra, där
huvudorganisationerna icke blott tagit
offentligt avstånd från strider, som igångsatts
av arbetarna utan huvudorganisationernas
godkännande, men där de även praktiskt och
faktiskt bekämpat dessa arbetarnas strejker
genom att förklara dem ”olagliga” och
förklara arbets tillgången fri. De ha t. o. m..
uppträtt som värvare av strejkbrytare åt
ar-betsköparna. Till; ett sådant uppträdande
ha de delvis varit nödsakade för att skydda
sig mot att bli ådömda skadestånd, som eljest
skulle drabbat dem enligt
septemberöverenskommelsens bestämmelser. Denna överens-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
