Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Yr k e s tröttf) et.
Av CQristian Cornelissen.
Teknikens oupphörliga ut-
veekling oeh den ständigt- fortsatta
arbetsdelningen har framkallat nya
vetenskapsgrenar: arbetets fysiologi och arbetets
psykologi. Man menar därmed studiet av
de reaktioner som det professionella arbetet
framkallar hos hela den mänskliga
organismen, på dess fysiologi oeh dess psykologi.
lledan före världskriget hade
yrkestrött-hetens problem tilldragit sig fysiologernas,
sociologernas och filantropernas
uppmärksamhet. De internationella kongresserna för
hygien och demografi har gjort mycket för
atfc framkalla övertygelsen, att det- moderna
industrialiseringens system medför en verk-
all auktoritet, men han var en bestämd
motståndare till allt våld. Omdaningen av
samhället skulle ske genom andlig påverkan, på
övertygelsens väg, man skulle kunna säga
genom ”handlingens propaganda”, under
vilken de Övertygade praktiskt föregingo
med exempel. Med yttersta skärpa vände
han sig mot det revolutionära våldet, som
medel. Likväl torde hans absoluta förkastelse
av allt våld ha rubbats i någpn mån under
de senare åren av hans liv. Det fanns
Ögonblick, då han icke längre fördömde våldet
från de förtryckta mot förtryckarna.
Då bolsjevikerna emellertid icke hållit för
rov att söka utnyttja Tolstojs namn för sin
diktatur, så är detta en andlig likplundring
av vidrigaste art. Hela Tolstojs
tankekomplex var helt väsenolikt bolsje vi smens; man
skulle nästan kunna påstå, att det var
bol-sjevisniens antites. Tolstojs livssyn var
anarkistisk i dess väsentliga delar,
därom kan icke råda ringaste tvivel. Men
medan andra anarkistiska riktningar
väsentligen äro engagerade i det materiella livets
problem, så hade Tolstoj föga sinne för ma-
lig fara för allmän overansirimgniny, om
den icke redan är överhängande.’
* Se exemjielvis den rapport som framlade* för
kongressen i Bryssel 1008 av professor Zaccaria
Tréves frän Turin, och dr Rotli: Ermuduny dur sch
liemfsarftéit. Rapport över den XIV internationella
kongressen för hygien oeh demografi, Berlin 1908,
Jämför oeksii de tveime rapporterna från professor
Stanley Kent, fysiolog vid universitetet- i Bristol, till
engelska inrikesministeriet: Interim Report- on an
Inveetigation of Industrial Vatigv-f, by Phyxiotogial
Methods, London 1915 oeh Surand Interim Report,
London 1916. Särskilt fästa vi uppniärksamlieteu vid
Fr. Josephine Goldmarks < expert vid Förenta
Staternas hälsövårdsdepartement) hok: Fatiyue and
Effkency, New York 1912.
teriella ting. I likhet med Rosseau
predikade han återgång till naturen och
enkelhet i levnadssättet och hade endast
ringaktning för strävandet- efter materiell välmåga,
som han inrangerade bland människans
lägsta behov.
Själv sökte han leva efter sin lära. Den
rike godsägaren, ädlingen från en historisk
släkt, den förre epikurén, dömer sig själv
att leva den enkla bondens torftiga liv,
plöjer jorden oeh mejar säden eller flikar
skorna, samtidigt som han arbetar intellektuellt.
Här sammanfaller hans livssyn fullständigt
med Krapotkins, som ansåg, att varje
levande varelse skall deltaga i det produktiva
arbetet. Det skulle fullända människorna.
Hans tragedi var, att han icke kunde vinna
ens sina närmaste, sin egen familj, för sin
lära. Ensam bland sina egna, oförstådd,
andligt isolerad bland dem han älskade
liögst, drevs han slutligen att fly denna
livsmiljö, insjuknade under flykten och dog
1910 på en torftig järnvägsstation, hälsande
med jubel döden som befriaren.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
