Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Syndikalism ocQ kollektivavtal.
Av Augustin SoucQy.
FRANKMKE.
pBANKKIKES SYNDIKALISTER HA
redan för många år sedan preciserat sin
ställning till kollektivavtalen. År 1910
offentliggjorde Jouliaux i ”La Vic Ouvriere”
en artikel i frågan. Denna artikel uttryckte
klart och tydligt den franska syn dikali smens
ställning till dessa problem. Beaktas
måste härvid att då befann det franska C. G. T.
sig ännu i sin revolutionära period oeh då
kunde Jouhaux ännu räknas bland de
revolutionära syndikalisterna. Hans nuvarande
ståndpunkt har ingenting gemensamt med
hans dåvarande åsikter. Nu är Jouhaux
re-formist av äkta slag oeh han försvarar i alla
avseenden den nationella oeh internationella
lagstiftningen. Jouhaux dåvarande
ståndpunkt kan alltså betraktas som Frankrikes
syndikalisters ståndpunkt innan de styrt över
till reformisternas läger. Han skrev:
”Enligt min uppfattning fiamkalla de nu
ingångna kollektivavtalen inte några
egentliga svårigheter för närvarande. Men i
morgon kommer det dock inte att vara fcå,
när lagstiftningen har förklarat avtalen
obligatoriska. Vad är kollektivavtalet i
verkligheten? En kompromiss, som träffas
ander loppet av en kamp mellan två motsatta
partier. Såsom Griffuelhes redan sagt i
hud- oeh lädorarbetarnas organ, registrerar
avtalet blott de av den mäktigaste parten
uppnådda resultaten.
Avtalet har alltså intet värde i och för
sig. Det är blott resultatet av en
förutgån-gen kraftmätning. Det är inte ordalydelsen
av avtalet, som ger det dess makt, utan
tvärtom är det arbetarnas organisatoriska
makt, som ger avtalet ett visst värde.
Varför sätter man då så stark tro till en ?aks
betydelse, som endast består på grundval av
II.
organisationens handlingskraft? Det vore
förnuftigare och mera logiskt att göra
förståeligt för arbetarna, att vad de ha behov
av, är starka organisationer för att
uppnå bättre arbetsvillkor. Om ett avtal finns
till eller inte — det är doek endast
fackföreningarna, som kunna försäkra den enskilde
bättre förhållanden. Vid sidan om alla de
erkännanden av nödvändigheten av att dra
t dl oss de stora massorna, sträva vi dock
huvudsakligen dithän att hos dem inblåsa
kampanda, vilken hittills utgjort vår
rörelses styrka. Men om vi uppammar en för
stor tro på kollektivavtalens värde inom
ar-hetarerörelsen, så kommer förmågan till
kamp i fara. Resultatet av denna falska
inställning kan bli en tryekt stämning oeh
härav kommer regeringen att dra fordel och
genomdriva sina förslag. Den påtrugar
arbetarna det obligatoriskt bindande avtalet,
genom vilket faekföreningskassorna
drabbas och i vilket rätten till omedelbara
strejker fråntages ... Därför blir det
nödvändigt att upptaga en uppfostringskampanj
för att varna arbetarna- för faran av
lagbundna kollehtivcmtal.
Vi bruka inte systematiskt motsätta oss
undertecknandet av kollektivavtal, det är
alldeles riktigt, men vi måste doek trakta efter
att faekföreningsmännen i avtalet blott se
resultatet av deras personliga
ansträngningar och ett relativt värde.
Om fördraget faktiskt skall vara till
arbetarnas fordel, så bör det blott gälla en
kort tid.
Företagarna trakta naturligtvis alltid
efter, att avtalen omfatta så lång tid som
möjligt. Jämte rent affärsmässiga fördelar
kunna de under den långa mellantiden
införa. nya maskinella anordningar, vilket möj-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
