Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Varför importerar Ryssland
spannmål?
Av Q. Couzon.
För ett par månader sedan
koinmo samtidigt från Ryssland två
meddelanden vilka komplettera varandra, och
vilka äro de viktigaste av de, som kommit
oss tillhanda sedan den tid då Judenitsch
stod framför Petrograds portar.
Man vet att dagen efter att Stalin uteslöt
och bannlyste oppositionen, blevo en jnassa
åtgärder vidtagna för att visa att man inte
vore någon kulakregering, och för att
förplikta kulakerna*) att sälja, sin spannmål
*) Åtgärderna kunde endast rikta sug mot
kula-kerna (de rika bönderna), ty de fattiga bönderna
ha ingen säd att sälja. Jag erinrar om de för
Lill sov jets handelsorganisationer.
Om dessa åtgärder har Stalin nyss avlagt
rapport.
Om denna redogörelse vore lämnad
emedan man uppnått sitt syftemål, emedan
kulakerna hade blivit tvungna att leverera
sin säd, da skulle det inte ha varit något att
säga om det.
Men olyckligtvis visar den andra
samtidigt anlända underrättelsen, att detta inte
är fallet.
några år sedan lämnade uppgifterna, vilka mte
märkbart förändrats: 14 proc. av lantbefolkningen
säljer 61 proc. av den säd, som säljea.
Svar: Arbetsprestationen å detta ackord
har varit 0,632 kbm. pr arbetstimma.
Vill man veta arbetsprestationen å ackord
n:r 2, multiplicerar man först priset med
timmarna (0: 90X235=211 50), varpå man
delar ackordssumman (380:70) med den
vid multiplikationen erhållna produkten.
Exempel:
1) 235 2) 380,70 211,50
XOjÖO 2115 i?8
211,50 16920
16920
Svar: Arbetsprestationen å ackord n :r 2
har varit 1,8 lm. pr arbetstimma.
Statistikföringsarbeteria inom övriga
industrier såsom gruv-, skogs-, sten-,
sågverks- m. fl. utföras på enahanda sätt oeh
efter samma beräkningsgrunder. Som ett
tillägg bör dock nämnas sågverksindustrin,
där vid statistikens ifyllande även kräves
någon procenträkning. Vid
avlöningsförhållandena inom denna industri förhåller
det sig nämligen pä så sätt, att hjälpsågare,
kantare m. fl. i sågverket ha vissa procent
på sågarens betalning. Om vi således säga,
att hjälpsågaren har 90 procent på sågarens
betalning, och dennes senare lön är
exempelvis kr. 91:56, hur stor är dä hjälp sågarens
lön ?
90 % — 90 kr. på 100 kr. Huru mycket
far man då på kr. 91,56?
Uppställ ningen blir då:
90X91^ kr. 824ö
100
90 kronor fär man på 100 kronor, huru
mycket får man då på 1 krona 1 Jo, 100
gånger mindre, och på kr. 91,56 får man så
många gånger mer. Uträkningen får man
genom att multiplicera de båda talen ovan
bråkstrecket oeh dividera den erhållna
produkten med talet under bråkstrecket.
Svar: Hälpsågarens lön är kr. 82,40.
Om vi så tillägga, att såväl sågaren som
hjälpsågaren ha vardera 74 arbetstimmar,
så blir ju genomsnittsförtjänsten pr timma
för den förre kr, 1: 24 och för den senare
kr. 1:11. Säkerligen äro våra.
räkneexempel tillräckligt klara för att tjäna som
vägledning för statistik- och registerförare vid
fullföljandet av sina statistikföringsarbeten.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
