Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Cöner ocf) välstånd i Amerika.
Ur »Cabor Age« av Anna Roc/^es/er, New-Ycrk.
US. A:s STORA RIKEDOM ÄR INTE
fördelad bland arbetarmassan. Den
amerikanske arbetarens genomsnittslön är
mellan 25—30 dollars per vecka.
I början av 1927 meddelade Hoover och
CooJidge skrytsamt att den genomsnittliga
lönen inom industrin årligen utgjorde 1.280
dollar, vilket är lika med en veckolön på
24 -61 dollar for 52 veckor eller 28—44 för
48 veckor.
I dessa uppgifter underlåta Hoover oeh
Coolidge sorgfälligt att meddela, att enligt
U. S. Å:s statistiska byråer och enligt ar-
betsbyråerna så är existensminimumet för
en medelstor familj uträknat till 2,000
dollars årsinkomst.
Att tala om detta, är nämligen detsamma
som att tillstå att välståndet ännu inte
besegrat fattigdomen i U. S. A.
Vilka befolkningslager detta genomsnitt
motsvarar, blir förståeligt för oss, när vi
erinra oss att mellan U. S. A:s 2 miljoner
lönetagare en sådan olikhet består, vars
make inte finns i något annat land. Detta
påstående kan också uppställas, när man inte
medräknar de högre tjänstemannaklasserna
att välja på: antingen låna de fem miljoner,
som fattas honom, eller också betala med sitt
eget kapital, under det han försäljer sitt
varulager. När man gör lån för produktiva
ändamål, är det ofta för att förvärva
rikedom, men när man lånar enbart för att
betala sina skulder, betyder det alltid att
sjunka djupare. Under de följande åren måste
den industrielle företagaren, förutom de
erforderliga fem miljonerna till täckandet av
den årliga förlusten oekså låna de
erforderliga summorna för att täcka räntorna på
de förut lånade fem miljonerna, o. s. v.;
det är som en rullande snöboll. Snart
kommer han inte mera att finna något att låna
och det återstår honom ingenting annat än
den andra lösningen: betala genom
uppoffring av- sitt kapital, genom försäljning av
sin egendom.
Det finns ingen annan lösning för staten.
En stat, som har ett .ständigt underskott i
sin räkning med utlandet, kan blott betala
skillnaden genom utländska lan, vilket kan
vara en viss tid, men inte i längden, sedan
måste han varje dag sälja ett nytt stycke
av sitt kapital, ett nytt stycke av sin jord,
sina fabriker. Att lämna det produktivaste
av sina ägodelar i händerna på de utländska
kapitalisterna, det betyder detsamma ^m
att återvända till den tsaristiska epoken.
Det är alltså den väg S. S. R. R.
oundvikligen föres in på, som en följd utav
spann-målsexportens upphörande, till vilket
kula-kerna ha tvingat det. Genom att kulakerna
dikterar sina villkor medför detta att den
utländske kapitalisten oekså dikterar sina.
Dystra perspektiv. Perspektiv, vars
förverkligande olyckligtvis är alldeles säkert, så
länge som det inte blir någon fullständig
omstörtning av situationen, så länge som den
ryska revolutionen inte kommer att
återupptaga sitt nu avbrutna förlopp.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
