Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TEKNIK OCH DEMOKRATI
3
andra. Vi ha haft en debatt med professor
Werner Sombart, från Berlin, som i sin
bok: Sozialismus und Soziale Bewegung
(Socialism och social rörelse), 6:e uppl.,
s. 137), skriver: ”Jag frågar er: vad veta
hamnarbetarna angående skötseln av ett
transatlantiskt bolag? Eller arbetarna vid
smältugnarna angående ett järnverks? Oeh
affärsbiträdena hur ett stort varumagasin
fungerar ?”
Vi svarade i ‘ lians tidskrift, Arehiv fur
Sozialwissenschaft und Sozialpolitik
(januari 1910): ”Vad få egentligen
aktieägarna i ett transatlantiskt bolag, i ett järnverk
eller ett varumagasin veta om
”produktionsprocesserna” eller om hur deras företag
fungera? Måhända ännu mindre än den siste
av de producerande arbetarna. Och inte
dess mindre anses dessa aktieägare i de
kapitalistiska företagen att ha i sina händer
den höga ledningen av sina affärer genom
sina representanter. Och det är detta det
rör sig om egentligen, oeh inte om den
tekniska organisationen av företagen.”
För övrigt finns det mycket intressanta
exempel på arbetares och teknikers
inblandning i industrin genom representanter.
Många funktionärer i arbetarnas textil- och
gruvorganisationer m. fl. i England, äro de
mest ansedda experter, när det gäller att
göra upp beräkningar rörande
produktions-och arbetsförhållanden oeh de förändringar
som medföres genom användandet av nya
maskiner, eller affärsverksamhetens
allmänna tillstånd. Likaså finns det, i Frankrikes
gruvor, arbetare som gjort sig bemärkta pä
grund av sin kännedom om gruvindustrin.
Om arbetarna och teknikerna alltså inte
skulle kunna bli förste direktörer i de stora
handels- och industriföretagen, så kunna
dock deras delegerade, redan nu, uträtta ett
gott verk för allas intresse, och först och
främst för industrins eget intresse.
Till slut är där en sista faktor, vars bety-
delse inte får undervärderas: det är
konsumenternas inflytande. För närvarande ha
de stora kapitalisternas olika
produktions-sammanslutningar (fusioner, konsortium,
karteller oeh truster) i någon mån trängt
undan detta inflytande. Men det
förekommer reaktioner och konsumenterna börja
att röra på sig i alla de moderna länderna,
den stora publiken börjar att beklaga sig.
I flera länder träda konsumenterna emellan
aktivt.
Det är efterfrågan som är samhällets
fundamentala kraft, och produktionen har
endast att betjäna den. T. ex. hade nyligen
en frisörkongress i Paris beslutat att göra
det till mod att bära små peruker istället
för det korta håret. Men frisörerna fingo
lov att finna sig i, att sömmerskorna och
maskinskri verskorn a i Paris inte ville ha
något med detta påhitt att göra, på grund
av att det korta håret naturligtvis är
mycket mera praktiskt för arbeterskor. Och
det kommer att förbli så, inte endast i Paris,
utan t. o. m. i Islands, Sverges eller Canadas
små köpingar; publikens ingripande sprider
sig genom miljoner av tidningar oeh
tidskrifter, genom biograferna, etc., med en
snabbhet som var okänd förr i tiden.
Vi bortse ändå här från ett annat
uttryck för konsumenternas ingripande,
nämligen kooperationen, som sedan början av
seklet har antagit en betydande
omfattning.
Det är alltså inte nödvändigt att
bekymra sig om den allt mer utvecklade
specialiseringen av den tekniska ledningen av
industrierna. Vad som än händer, kommer
våra söner och döttrar, bättre än deras
fäder och mödrar kunnat det, att i framtiden
inneha den plats som de lämpa sig för i det
industriella och sociala livet.
Vår generation kommer inte att ha levat
och arbetat förgäves.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
