Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
T England är detta kampmedel mest känt
under namn av Ca Canny. Detta vapen, Ca
Canny, lancerades särskilt på sin tid av
Centralstyrelsen för internationella federationen
av skepps-, doek- oeh flodarbetare. Denna
organisation ändrade sedan namnet till
Internationella Transportarbetarefederationen.
Denna internationella organisation utsände
så tidigt som år 1896 en omröstningssedel
till vederbörande arbetare angående kamp
mot redart iintre ss et. I denna sedel
framställdes även följande fråga: ’’Ar Ni för att
tillgripa ’Ca Cannv’ d. v. s. värde för
värde, i enlighet med förklaringar i
medföljande cirkulär, tills att arbetsgivarna förklara
sig villiga att. möta för underhandling
X det i medföljande eirkuläret utvecklas
närmare vad som menas med Ca Canny.
Å eirkuläret finnes även nedanstående
teek-ning återgiven, vilken bättre än ord
illustrera Ca Cannv-vapnet.
I G. Henriksson-Holmbergs bok:
”Syn-dikali smen i praktiken”, utkommen 1919,
berättas om en hamnarbeta re strejk i
Glasgow. På grund av att arbetsköparna lyckats
anskaffa en mängd strejkbrytare, måste
arbetarna återgå till arbetet utan att ha fått
sina krav genomförda. Innan återgången
skedde, hölls ett möte, varvid
fackföreningens sekreterare i ett tal framhöll bl. a.:
”Vi gå alltså, tillbaka på samma villkor
som förut. Arbetsgivarna ha påstått sig
vara mycket nöjda med strejkb rytar nas
arbete, de ha rentav överhopat dem med
lovord. Vi däremot veta nog, huru dant deras
arbete har varit. De visste knappast, hur
man skall gå på ett skepp, och när de buro
något, spillde de det till hälften efter sig.
Två av dem gjorde ej samma arbete som en
av oss, och lika fullt få de beröm för sitt
arbete. Nåväl, Jåt oss då arbeta på samma
sätt. Låt oss arbeta så som strejkbrytarna
gjorde.
Dock finner jag onödigt, att vi också
ramla i sjön, såsom de gjorde.”
Arbetarna följde även denna paroll, och
resultatet blev att arbetsköparna. tvingades
att betala det arbetarna fordrade. Kampen
på arbetsplatsen genomförde segern.
I en liten broschyr: ”Om den
syndikalis-liska arbe larerör elsen, särskilt i Frankrike”,
skriven av direktörs assistenten i Svenska
Arbetsgivareföreningen, Ivar O. Larsson,
vilken broschyr utkom år 1910, omedelbart
efter S. A. C :s bildande, anför herr
Larsson ett belysande exempel på en
sabotageaktion i Paris. Han skriver därom följande:
”1 en stor billighetsbasar i Paris gjorde de
till ett stort antal uppgående biträdena
obstruktion veckorna före jul i fjol; de
utförde expedieringen systematiskt sä
långsamt och dåligt, att affären till slut miste
så gott som alla sin kunder och gjorde en
förlust på 100,000-tals francs.” Herr
Larsson k t >n staterade vidare, att vederbörande
arbetsköpare nödgades att giva vika samt
godkänna arbetarnas krav.
Dansken V. Nicolaisen omtalar i sin bok:
”Den franska fackföreningsrörelsen”,
utgiven 1913, huru Paris er arbetarna tvingade
”Magasin du Louvre, som sysselsätter
omkring 4,000 personer att stänga kl. 7 på
60 7cr. 40 fcr.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
