Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
brukn in gen kunde regleras av arbetaren,
var ökningen ända till 16 proc.
Abbe kunde genom ett uppmärksamt
studium av diagram fastställa att arbetarna till
en början arbetat på ett febrilt satt, men
att de sedan saktat av. Produktionen för
andra veckan hade tydligt sjunkit, men
efter tredje oeh fjärde veckorna antogo
arbetarna en regelbunden arbetstakt, utan att
själva märka att deras produktion per dag
under den nya ordningen överskred deras
produktion under den gamla 9 timmars
ord-ningen. Anpassningen till den nya
ordningen hade skett automatiskt. Medan
arbetarna trodde att do, återvänt till den gamla
arbetstakten, hade arbetet dem ovetande
skärpts till den grad, att det måste lämnas
dem bevis, emedan de inte ville tro detta.
Abbe ansåg att arbetsintensitetens ökning
var den aulomatisha följden av
förbättringen i arbetarnas fysiska tillstånd.
Visst är, att man i eke kan generalisera
sådana fall. Vid Zeissverkstäderna var det
fråga om en Övergång från
9-timmarssy-stem till 8-timmarssystem under mycket
egenartade förhållanden. Det som här
återigen intresserar är förekomsten inte av
tekniska faktorer utan psyko-fysiska, ja rent
psykologiska faktorer som öva inflytande
på människans arbete utan att hon själv
vet om det.
Det är tydligt att all inskränkning av
arbetsdagen, även om den kunde åtföljas av
en skärpning tillräcklig att vidmakthålla
den forna produktionen, ja, till oeh med
komma den att ökas, icke nödvändigtvis
betecknar en välsignele för arbetaren. Om
man, genom påskyndande av
maskintekniken eller tillämpandet av andra
”rationaliserings ”-procedurer på arbetet, kommer att
kräva samma energi av arbetaren under 6
eller 7 timmar, skola verkningarna ur
psykologisk och fysisk synpunkt bli desamma.
Kanske skulle man då nödgas göra samma
invändningar mot cn ”rationaliserad” 6 eller
7 timmars arbetsdag som förut mot en 10
eller 11 timmars.
Huvudsaken är att stanna vid ett lagom
och att alltid riktigt göra sig reda för att
människan-arbetaren icke enbart är ett
produktionsmedel.
l Se Bulletin 1924 sid. 97 f„ 213 f. och 825 f.;
1026 sid. 385 f.: 1927 sid. 1 f. och 255 f.
a Sttilint.wha undersökningar angående,
ätlalim-marsdagen och bagerilagens verkningar av
Socialstyrelsen oeh Kotnmp.rskollegvum. Stalens offentliga
utredningar 1925 n:o 45.
3 Ledaren av denna utredning Edgard Milhand liar
sammanfattat verkningarna av ättatimmarsreformen
i Revue International du Travail december numret
1925 och febmarinumret 192 G.
4 William Mathcr, Report tm a Years Work with
n, Forty-Eights 3ours Week in the Saiford Iran
Works, ’Manchester, 1894, s. 25.
R L. Ct. Tromont, Une experieucH industrielle iin
rednotion de la journéc de Travail, Bruxelles, 1906,
sid. 20—21.
Anf. arb., sid. 85.
7 Ernst Abbe, Gesaiamelte, Ahha,ndlungenf Sozial
politische Schriftenf Jena, 1921, sid. 216.
Om den nya lösdrivarlagen skulle ha någon social • mening, borde den giva, arbete åt de
verkliga lättingarna och parasiterna, de rika som njula arbetslös inkomst.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
